Premiärseglats

Dålig dag igår. Började med att cykeldäcket igen var tomt. Märkligt med dessa ständigt återkommande punkteringar, det var många år sedan jag senast hade hål på bilringen. Man skulle tycka att de kunde tillverka hållbarare cykelinnerslangar..

Johan kom och tog bort överlopps Sikaflex från däcket men tyckte att jag själv kunde montera däcksbeslagen. Skotskenan, levangen, för den självskotande focken (som jag använt en gång när jag kryssade genom Väddö kanal i hård vind) kom till slut på plats efter flera försök och misstag. Fästbeslagen för livflotten som aldrig blivit kollad, men som jag fick billigt var lätta att fästa.

Av Fredrik får jag ställningar för spirbommen på däck. Dem fäster jag snabbt. Däcket buktar sig dock medan stöden är raka. Dessutom gör placeringen att vattenflödet längs skarndäck mot spygatten hindras.

Säll är den som har som rättesnöre att tänka efter före, skrev Tage Danielsson.

Tuomas ringer och föreslår en seglats nästa dag. Jag fyller igen hål i däcken för skotskenor som inte används. Dagen var småhektisk med alla göromål. Nästa dag, som, när jag skriver detta, är idag, är jag igen tidigt uppe. Efter morgonmål ombord och dusch på klubben cyklar jag med nylappad cykel till K-handeln och provianterar. Jag äter laxröra ombord och utför slutstädning. Seglen skärs i. Lanternan med rött och grönt ljus får jag inte att fungera.

Strax kommer Tuomas med sin son Aako. Vi kastar genast loss och åker iväg. Seglen hissas utanför SSJ. Det bär av med fart för den ostliga vinden. Vi passerar Baltic Yachts och fotograferar den enligt mitt tycke fula men stora segelbåten som står utanför.

Mig tilltalar den mindre träbåten som ligger i närheten mera.

Vi stävar ut mot Kallan i upp till sju knops fart. När vi skall runda fyren ser vi en massa fiskebragder. Vi fortsätter ett stycke, men vänder sedan och kryssar mot Mässkär.

Enligt Aakos vilja går vi in i hamnen. Far och son går på upptäcktsfärd medan jag söker min mobila telefon som försvunnit. Tuomas ringer mig när han kommer tillbaka, men eftersom jag har telefonen inställd på ljudlöst hör jag bara darrningar som är svåra att lokalisera.

foto: Tuomas

Jag hinner inte njuta av vistelsen då jag söker telefonen. Tuomas, som är fågelskådare, vill ändå visa en sällsynt fågel som han upptäckt.

Den heter härkälintu på finska, gråhakedopping på svenska.

Vi kör iväg för motor, jag har besiktning och Tuomas och Aako en buss att passa. Jag ber Tuomas styra efter en stund medan jag fortsätter att leta. Tuomas överlåter styrningen till Aako som gör det bra så länge han orkar koncentrera sig.

Jag vänder och vrider på allt tills telefonen plötsligt ligger på durken. Hur den kom dit förstår jag inte. Den måste ha varit inne i något veck på min regnrock som jag hängde upp. Eller så var det ett övernaturligt fenomen. I varje fall gladde det mig.

Vi tar iland vid SSJ:s brygga där jag har inlöst en plats. Eftersom numreringen är dålig, för att inte säga obefintlig, är det svårt att säga var vi skall ligga. En ung dam, som tydligen är hamnkapten och först vill ha betalt för övernattning, bekräftar att jag ligger på rätt plats då jag förklarat att jag är medlem och har inlöst en båtplats, C 26.

Medan jag väntar på besiktningsmannen försöker jag igen få den rödgröna lanternan att brinna utan att lyckas. Slutligen kommer mannen med dokumentportföljen i höger hand. Jag får godkänt trots att jag saknar reservpatron till flytvästen, släckningsfilt och brandvarnare. Jag lovar skaffa. Lyckligtvis kollar han inte laternan som jag givetvis måste få liv i innan jag seglar iväg nästa gång.

Och nästa dag, som nu är idag och igår var imorgon börjar bra: jag får lanternan att lysa! Därefter ror jag ut till Rummelgrund efter färg till däcket men tänker nästan vända om när jag blir anfallen av måsar som har nykläckta ungar. Jag stålsätter mig, drar huvan över hjässan och tar mig över. Till returen tar jag en lång kvist som jag håller mellan knäna medan jag ror.

Åker in ett varv till Halpa-Halli för att införskaffa de felande attiraljerna. Stämmer träff med Fredrik på stamlunchstället. Vi får ännu en trevlig pratstund om båtar och andra elementära spörsmål.

På varvet har det redan kommit träbåtar på Frejas plats. Godis!

Och inne i hallen håller Nordvind på att bli färdig.

Jag tar loss spirbomsfästena och täljer och slipar dem så de någorlunda följer däckets profil. Dessutom sågar jag bort en bit från ändan så att vattnet kan rinna förbi.