På morsdagsmorgonen fortsätter rustandet av Susan. Håkke kommer med den nya rullgenuan, men vid upphissandet konstaterar de att seglets förlik är längre än förstagsprofilen. Det nya dyra seglet är alltså oanvändbart i detta läge. Håkke åker för att sälja korv men det felaktiga seglet blir kvar på förstagsprofilen. Själv besluter att ta ned det men har svårt att få det vikt så att det ryms in i påsen. Till slut rullar han ut det på bryggan för att få det tillräckligt tajt packat. Det kommer lite skräp med men han får det till slut in i påsen som han lägger i akterhytten som fungerar som förråd för segel m.m. Besviken kör han sedan hem för att fira mor som på morsdagen dessutom fyller 102 år.
Håkke skickar sedan ett meddelande att segelmakaren medgett att seglet är fel mätt och att han, Håkke alltså, vid tillfälle kommer efter det för att föra det till makeriet i Pargas för att sys om. Det blir fördröjning av premiärseglatsen!
Han kan inte hålla sig borta från stugan utan åker tillbaka för tvätta taket och putsa rännorna.
Han brukar lyssna till YLE Vega, men dessa dagar går det inte då det bara talas om Finlands seger i Eurovisionsspektaklet. Och då har tävlingen inte gått av stapeln ännu! Han har inte sett på eländet på sextio år. Och tänker inte göra det i år heller!
Äntligen regnar det. Inte mycket men ändå. Tråkigt att det råkar vara besiktningsdag. Håkke har lovat komma ner med de resterande båtmadrasserna om det inte regnar.
Men regnet håller upp till kvällen, Håkke hämtar madrasserna, brandsläckarna granskas (samtidigt skaffar han två nya till stugan och bastun, de gamla var över tio år i ålder) och besiktning genomgås.
Henka är noggrann och hittade saker att anmärka på, flytvästarna är inte granskade på länge, i en vant finns en bult i ställe för en sprint, livbojen saknar drivankare och batteri i nödljuset. Men han skriver under (med ett litet krux i kanten) och överräcker dekalen. Själv lovar åtgärda bristerna.
Håkke tar med sig förseglet och lovar försöka ordna kompensation för fördröjd leverans i form av ett nytt segelskydd eller en spinnakerpåse. Men Sjundeåkuppen gör att han inte hinner föra seglet till segelmakaren förrän nästa vecka.
Både i stadslägenheten och på dasset vid stugan håller wc-papperet på att ta slut. Varje gång han använder det tänker han att han borde ta in nya rullar i reserv, men sedan blir det inte av. Någon dag kommer det att sluta olyckligt.
Han tillbringar några dagar i stadslägenheten trots att det skulle finnas mycket att göra i stugan och i båten. Tanken att han snart kan ta sig dit igen håller livsandarna levande.
Bildskapandet är ett sätt att fördriva tiden. Men när vädret är vackert är han helst ute.
När han öppnar tidningsappen på morgonen möts han av varningar för drönare och uppmaningar att hållas inne. Innan sambon har vaknat är faran över, men mellan 03.40 och 07.00 stod Nyland stilla förutom några Hornet:ar som susade i luften. De som inte öppnade sin dator eller telefon före kl. 07 var lyckligt omedvetna om den dramatik som de morgonpigga (eller nattsuddarna) fick uppleva.
Han för de uppblåsbara flytvästarna på service till Marinesafe. Av fyra godkänns en. De andra är för gamla. Han lämnar den godkända på service och reserverar en traditionell icke uppblåsbar flytväst med proffsigt utseende.
Lördag i hamnen, småpysslande ombord. Fall, revlinor och andra snören dras till sittbrunnen. Spisen provkörs, den fungerar. Snabbt går några timmar när man sysslar med sådant man gillar. Hem via butiken, Sara kommer på middag. I morgon blir det Sjundeåcup.
minseglats 