Guld, rökelse och myrra

Kammarkören Novena framförde den 8.12.2017 ackompanjerad av MGRENsamble Hilding Rosenbergs ”Den heliga natten”, ett juloratorium till text av Hjalmar Gullberg. Kören leddes av Nina Kronlund och orkestern av Markus Malmgren. Kristian Thulesius reciterade julevangeliet och Juhana Kotilainen sjöng barytonsolot i Herodes sång.

fullsizeoutput_ea3

Till framförandet hörde koreografi. Bl.a. hade tre körmedlemmar utvalts till Vise Män. Inga vice vise män valdes. Här ses den första, Caspar eller Kasper frambära guld som gåva åt det nyfödde Jesusbarnet. Hela historien om Stjärnan, djuren, herdarna och de vise männen, magerna, lär vara uppdiktad under senmedeltiden. Magerna var egentligen stjärntydare, de leddes ju till stallet av en klart lysande stjärna. Men samtidigt skildras de som tre heliga konungar som representerar de då kända världsdelarna Europa, Asien och Afrika. Därför brukar en av dem avbildas mörkhyad. Antalet mager kommer av att de enligt traditionen överräckte guld, rökelse och myrra.

Om det var Kasper som överräckte guld var det säkert Melker, eller Melchior som stod för rökelsen. Rökelse brukar ju förekomma i stavform, här frambringas ändå presenten som en silverpokal, kanske för att den ser värdefullare ut. Man kan tänka sig att pokalen innehåller rökelse eller något annat väldoftande.

Körmedlemmarna som skulle agera visa är av olika längd. Den kortaste, kanske då Baltasar, skulle överräcka myrra. Såvitt jag kan förstå är myrra också ett slags rökelse, så det blir liksom tårta på tårta. Det är ju möjligt att de vise inte hade sammanstrålat för att planera sina gåvor, det bara råkade sig så att de två senare kom med likartade presenter. För att undvika dubblering gav man dem olika namn. Också myrran förvaras här i ett något mindre silverkärl.

Att medverka i detta sångspel var en upplevelse. Som vanligt skulle helheten ha vunnit på att några extra övningar med hela ensemblen hade genomförts, men svårigheten att få orkester, solist, kör och recitatör att finna gemensamma övningstider var var oöverkomlig. Själv var jag borta från generalrepetitionen p.g.a. den tidigare skildrade Lapplandsresan.

Hilding

Hilding Rosenberg (1892-1985) var en av Sveriges viktigaste 1900-talstonsättare. Han jobbade dessutom som organist och dirigent. Man kunde placera honom  i modernistgenren. Musiken till Alf Sjöbergs och Ingmar Bergmans film Hets är komponerad av Rosenberg. Under sitt långa liv hann han komponera en massa musik av olika art så som operor, symfonier, oratorier, vokalmusik m.m. I ett skede experimenterade han t.o.m. med tolvtonsmusik, dodekafonisk atonalitet á la Schönberg.

hjalmargullberg Hjalmar Gullberg (1898-1961) var ju en svensk poet och översättare. Han var chef för Radioteatern och senare programdirektör. Från 1940 till sin död var han ledamot för Svenska Akademien. Han dränkte sig i sjön Yddingen vid stranden till Bökebergs slott där hans trolovade, grevinnan Thott hade sin residens.

Guld, Aurum på latin, förkortas Au till skillnad från silver som heter Argentum på latin och förkortas Ag. Lätt att blanda. Förkortningen alltså, inte grundämnet, ädelmetallen. Guld har en skimrande glans över sig och återkommer i många ordspråk: ”Morgonstund har guld i mund”. ”Allt är inte guld som glimmar”. Om någon eller något förtjänar uppskattning säger man han hen är guld värd eller det är guld värt. Man kan ju också kalla sin älskade för ”gulle” fast det låter lite ålderdomligt. Man kan också höra: ”men gulle vän, gör inte så där” när en fullvuxen tillrättavisar en yngre. Fast då kanske den ädla metallen inte är lika aktuell. På finska används tilltalsordet ”kulta” i nära relationer.

Rökelse förknippar jag med stickor som när de glöder utsöndrar en behaglig doft. Tankarna går till buddhistisk meditation och new age-rörelsen. Rökelse används inom flera andra religiösa samfund. Det som brinner är en blandning av hartser, växtoljor och andra välluktande ingredienser. I det religiösa får rökelsen symbolisera folkets böner som stiger upp mot skyn, i det profana är den helt enkelt  ett slags stämningsskapare.

Myrra är en typ av kåda eller harts från arter av släktet Commiphora. Växten finns i Jemen, Somalia och östra Etiopien. Jag försöker utreda hur myrra skiljer sig från rökelse enär den också används som sådan. Det visar sig att den är en ingrediens i parfym och olja för smörjelse och balsamering.  Under studierna dyker ordet ”krisma” upp. Begreppet används inom den katolska och ortodoxa kyrkan för en olja i rituellt bruk.

Då jag funderar på gåvorna som de vise männen frambar reflekterar jag över att när den förste, må vara Kasper, kommer med guld, verkar de övriga gåvorna vara obetydliga. Kom nu dragande med en rökelsesticka och några uns myrra. Men källorna förkunnar att under antiken var myrra inte bara värd sin vikt i guld utan mera än densamma!

Vår tillvaro baserar sig på legender och antaganden. Vi har svårt att undfly vår bakgrund. Om man kunde nollställa sig och omvärdera sin värdegrund från scratch skulle man säkert förundra sig över världens gång. Ännu mera än vad man ändå gör.

Nu förväntas vi inhandla julklappar. Frid över jorden!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s