Så stundar..

..då äntligen den dag då Frejas delägare Eva kommer med på en seglats. Då vi dagen innan såg på väderleksrapporten framkom en möjlighet till regn, vilket resulterade i en häftig debatt om lämpligheten av valet av seglingsdag. Övernattning är i detta läge uteslutet.

Dagen gryr i en dimmolnsslöja, men då vi väl kommit iväg kommer Solen fram och Eva kan klä av sig de yttersta lagren.

fullsizeoutput_cd1

För säkerhets skull anträder vi färden för motor. Vi kör innanför stenarna före infarten mellan Klobben och Kolaholmen.

fullsizeoutput_cd0

Aegir kommer emot ytterom stenarna. Vi sätter på ekolodet som visar 2m,- 1,9, -1,7, -1,5 och till slut 1,4m djupt. Alltså lika djupt som Freja går. Därefter blir det lyckligtvis djupare!

Efter Stora Halstö hissar vi seglen och länsar fram i skaplig fart. Skepparen vill lufta gennakern och farten bara ökar. Lite jobbigt på plattläns. Till slut får vi tar ned gennakern och så småningom svänga norrut efter Södra Svartö. Vi är bjudna till Max och Marika på Degerö. Jag ringer Max och får veta att de är i Ingå och handlar. De har varit på sin semestertur med motorbåt och har inte varit hemma ännu! Vi gör några extra slag medan vi väntar på att värdfolket skall anlända.

IMG_2333

De kommer snart och anvisar oss en plats bordlänges vid en brygga. Max tar emot men går sedan att svalka sig medan Marika hastigt gör i ordning en måltid. Regn har utlovats, men solen fortsätter att skina. Marika har snart trollat fram en fantastisk måltid med förrätt, huvudrätt och efterrätt. Beundransvärt genast efter en veckas båtsemester!

Efter måltiden gör vi en runda på stället där tre generationer samsas.

IMG_2334

Max och Marika har sitt logement, Max´s barn ett eget hus och hans mamma sitt.

Vi beundrar mammans fina trädgård som lär ha avbildats i branchtidningar.

fullsizeoutput_cd2

Ack om man kunde åstadkomma något liknande i vår vildvuxna trädgård! (ett pensionärsprojekt kanske?)

IMG_2338

Efter rundvandringen vinkar vi farväl till vårt generösa värdpar och låter dem packa upp från sin resa. Vi kör för motor mot vinden och hissar segel före Södra Svartö. Oa kommer emot med sin stora motorbåt, men jag tror inte han känner igen oss. Han bor granne med Max och Marika.

Snart kan vi fälla av österut. Det utlovade regnet närmar sig sakta och vinden ökar. Ovädret bryter ut precis när vi landar! Tur för skepparen som slapp utskällning under resan…

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s