Att avstå

Man måste vara beredd att avstå från sina ägodelar. Inget får bli så kärt att man inte kan lämna det till nya ägare. Eller?

Vart går våra inkomster förutom till livsuppehållande funktioner som mat, tak över huvudet och stundom kläder. Jo till skaffande av och underhåll av ägodelar. Å andra sidan, vad skulle vi annars göra med pengarna? Välgörenhet kanske..

Det finns spekulanter. Till vad som delvis är mitt, men som varit i mångas ägo. Freja får inte vara det enda alternativet. Man måste vara öppen. 10 år är en lång tid. Nytt kan vara nyttigt. Trädgårdsodling kan vara nyttigt.

Andra alternativ. Resor?

IMG_2340

Alltnog – en möjlighet att med båt ta sig på ett 60-årskalas erbjuds. Ingen erbjuder sig dock att följa med, så det blir att åka själv, som svenskarna säger. Väderprognoserna lovar hård motvind, åska och regnskurar. En skall inte låta sig nedslås, så fredag eftermiddag åker jag iväg. För motor, att kryssa skulle ta för lång tid, jag skulle inte hinna på kalaset. Utanför Ingå börjar jag fundera på nattläger. Alternativen är Jakob Ramsjö eller Stora Fagerö. Jag bestämmer mig för att först se på det senare. Där finns en större motorbåt, jag försöker komma innanför den, i skydd för vinden som ligger på. Men kör fast. Det är grunt närmare land. Jag kommer loss för egen maskin och lägger mig ytterom motorbåten vars skeppare hjälper mig att förtöja. Det gungar betänkligt, men jag bestämmer mig ändå för att stanna och se hur det går. Jag går inte iland utan blir ombord att följa med tv-programmet på paddan. 21.30 åker motorbåten iväg och jag är ensam. Jag har svårt att somna p.g.a. vågorna, men efter midnatt lugnar det sig och jag får sömn.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

När jag vaknar på morgonen erfar jag en lyckokänsla som ibland kommer på en. En upplevelse av att vara på rätt plats i rätt tid och sällskap. Jag utför morgonsysslorna; morgondopp, morgonmål och morgontoalett. Läser Husis på paddan. Så småningom är jag redo för att åka vidare. Jag har kontakt med Tuomo som är spekulant på Freja, han är musiker och har tajt tidtabell, men kunde tänka sig att komma till Lappvik och segla hem med mig därifrån på söndag. Jag googlar honom och kommer fram till att han spelar fiol i Korpiklaani. Jag lyssnar till bandets låtar och finner musiken svängig. Medan jag åker vidare för motor spelar jag till låtarna med min tin whistle från Dublin. Jag tycker det låter bra, men har lyckligtvis inga åhörare.

fullsizeoutput_cf9

När jag passerar Barösund tycker jag att det är ovanligt många båtar vid butiken. Men sedan drar jag mig till minnes att Barösund runt skall gå av stapeln samma dag. Starten inväntas och skepparmöte hålls.

fullsizeoutput_cf1

Jag har nu användning av min autopilot som jag inte använt i år ännu. Den fungerar bra, i synnerhet när jag går för motor. Den gör att jag kan syssla med annat när jag tar mig fram, spela pipa och fotografera andra båtar t.ex. Tyvärr blir man lite ouppmärksam; jag gick på fel sida om två sjömärken, men gick lyckligtvis inte på grund.

Ett par stiliga Laurinkryssare kommer emot..

Jag kör inre faret mot Järnö, dit jag är på väg. Det är som att köra på Göta kanal och jag iakttar också stränderna:

En del har snygga träbåtar, andra har en helikopter på gräsmattan.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag blir passerad av en svärm vattenscootrar, också i övrigt är det många båtar längs farleden. Har de alla kommit för att se Freja? Nej, det visar sig att Poker Run skall passera..

Jag anländer till kalaset precis kl. 14 när det skall börja. De andra anländer strax per motorbåt från fastlandet. Vi får god mat och dryck. Vi hör och ser glimtar av Poker Run-båtarna mellan träden. De för oljud men är inte värst många..

IMG_2362

Till slut blir det kaffe med tårta. Jubilaren skär den första biten. De som skall hem till kvällen åker därpå iväg. Jag blir kvar och badar bastu med gubbarna, därpå drar jag mig tillbaka i Freja. Trots att hon ligger i lä och det är lugnt har jag svårt att somna.

fullsizeoutput_cef

Till slut somnar jag, men vaknar tidigt. Jag skall plocka upp Tuomo i Lappvik. Jag hoppar över morgonbestyren och åker genast iväg. Det är mulet och blåser hårt. De har lovat 11-14m/s SW. Jag känner inte till Lappvik, men siktar på en brygga med flera båtar. Jag tar en ledig boj och låter motorn gå på fram medan jag hoppar på bryggan. Landningen lyckas perfekt, trots den hårda vinden. Jag tar en rekognosceringstur och märker att jag är på ett inhägnat område. Jag skulle möta Tuomo på tågstationen, men kommer inte ut. Just när jag är på väg vidare får jag ett meddelande av Tuomo. Han har kommit sent från ett gig och har inte hunnit sova, så han har blivit på hotellrummet för att ta igen sig. Jag hade funderat på violinister som gjort intryck på mig för att ha något att tala om. Sugar-Cane Harris, Jean-Luc Ponty, Nigel Kennedy, Dave Swarbrick o.s.v.

Jag utför morgonsysslorna innan jag åker vidare. Inget dopp, jag var ju i bastu kvällen innan.

Jag inleder med bara genuan. Det går ändå nästan 6 knop. Jag funderar att åka det inre faret igen, men är ouppmärksam och kommer mot Stuvuholmen. Det blir alltså det yttre faret! Samtidigt kommer en Swan som låg i Lappvik förbi för motor. Efter Stuvuholmen rullar de också ut genuan. När jag kommer ut i det yttre faret hissar jag storseglet för att ta upp kampen. Jag hålls ungefär i deras fart, men vid Busö börjar det kännas obehagligt. Jag har plattläns och är rädd för en ofrivillig gipp. Jag går för psalmbok. Freja gungar oroväckande. Efter Busö går jag upp i faret mot Jussarö för att bärga storen. När storen kommer ned lättar trycket på den och kursen ändrar. Vi stävar rakt mot klipporna. Jag kastar mig mot det obemannade rodret och lyckas hindra en katastrof i sista stund. Alla segel fladdrar och slår. Snabbt beslår jag storseglet sorgfälligt och vänder ned mot Barösund. Nu är gången lugnare fast vi loggar närmare 7 knop. Swanen försvinner dock.

I Barösund möter jag några verkliga långfärdsseglare. Från Canada, Tyskland och England. Hade de månne haft träff någonstans. De för flaggor som vittnar om något evenemang.

IMG_2368

Jag kommer till Hemvikshamnen i god tid. Resan hade gått med fart. Medelhastigheten var över fem knop och topphastigheten över åtta! Det börjar regna igen och jag tar god tid på mig att städa undan. Kari åker ut med Tiina II full av släktingar.

Det har varit ett ansträngande veckoslut. Kampen med storseglet tog på, men jag konstaterade att det är sådant jag gillar. Nära ögat situationer när man måste göra sitt yttersta. Då vet man att man lever.

Jag åker till Solvända för att vila ut…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s