Vi fortsätter att jobba med båten, bl.a. hissade vi upp Jussi i masttoppen för att han skulle få alla ljus att fungera. Han satt där i över en timme medan Ville försökte få kontakterna till lanternorna att fungera ombord. Så småningom fick de allt i skick. Sedan följde igen seriöst shoppande, kopiösa mängder på Walmart, likt de överfeta amerikanska medborgare vi sett. Till slut gick vi att äta på en närbelägen fiskrestaurang med levande musik och damer som underhöll och lät sig bli underhållna.
Jag bestämde mig i ett tidigt skede för att vara chaufför medan de andra lät sig väl smaka av allehanda dryckjom.
Jag inser här min tvivelaktiga dubbelmoral; ifrågasättande av andras drickande som bottnar i min egen oförmåga att sätta gränser när det gäller. I ett sällskap där alkoholen har sin givna plats och av de andra betraktas som en självklar sak är jag ständigt tvungen att avväga om jag skall gå med eller stanna utanför.
När jag sedan skulle köra den automatväxlade bilen skuttade den framåt för att sedan tvärstoppa så vi alla kastades framåt. Ingen skadade sig, och så småningom glider vi sakta framåt mot vårt flytande hem.
”Jag bävar för morgondagen” skriver jag i dagboken. Pyttsan!!
minseglats 