..ta sig till Norge med bil är egentligen en protest mot att Finnair höjer priset varje gång han i sin osäkerhet söker lämpliga flyg. Den nattliga färjeturen ingår i planerna då han i sällskap av ett barnbarn från Finland åker för att träffa två i Norge.
Att det ösregnar hela vägen från Stockholm till Skoppum gör inte körandet lättare. Med förakt kastar han sig ut mellan mitträcken och de hundratals långtradare som hunnit ut på vägen före dem. Han förbereder sig genom att sätta vindrutetorkarna på högsta hastighet innan han kastar sig in i den smala passagen. När han har kommit förbi märker han att han har hållit andan under processen. Han pustar ut och fortsätter mot följande ekipage.
Trots allt når de färdens mål under eftermiddagen och träffar dottern med familj som tar emot dem med öppna armar.
Barnbarnen börjar leka genast efter att den initiala blygheten har gått över. Återseendets glädje är uppenbar. Efter en delikat middag och ytterligare lek drar sig finländarna tillbaka till sitt härbärge som ligger strax intill. De sover gott på Skrenten.
Nästa dag får de morgonmål hos dottern efter att pojkarna har gått till dagis. Dottern jobbar, så finländarna drar till Horten på sightseeing, shopping och lunch.
De återvänder för att hämta pojkarna från dagis tillsammans med deras far. De råkar möta mormor på vägen, ett kort men betydelsefullt sammanträffande. Vem var det? frågar flickebarnet. Pojkarnas mormor svarar deras morfar. Hon nöjer sig med svaret. Tids nog hamnar hon att konfronteras med livets komplexitet.
Två hela dagar får de tillbringa i Skoppum. Det blir lek och glam.
Den äldre finska kusinen är en stor förebild för Olli. Trots åldersskillnaden leker de snällt tillsammans medan ettåringen blandar sig i och saboterar. Morfar får däremot mera tid med honom, han har utvecklats enormt sedan de senast möttes på sommaren i Finland.
Den andra hela dagen åker finländarna till Tönsberg som är en alltför stor stad för farfar. Han tar första bästa parkeringsplats innan de söker sig till centrum. De hittar nog blingblingaffärerna, men till konstmuseet kan han inte navigera ens med hjälp av googlemaps, så de äter sushi innan de kör tillbaka via vikingcentret i Borre där de tar sig var sin glass. Sedan får de hämta Olli från dagis tillsammans med hans mamma.
Det blir mera lek och målning före och efter middagen.
Följande morgon åker finländarna iväg efter ett rikligt morgonmål och ett ömt farväl. Vädret är nu bättre och det är lättare att köra. Farfar lyckas få in ett besök på Lars Lerins Sandgrund i Karlstad. Barnbarnet som är hungrigt utlovas mat i caféet, men där finns bara kaffebröd, så det blir en äppelpajbit med vaniljsås. Hon petar undan äpplena och påstår att mammas äppelpaj inte innehåller äpplen.
Utställningen är imponerande och efter lite sökande efteråt hittar de en McDonalds där barnet och farfar får näring. Sedan följer nonstopkörning till Stockholm där sökandet efter bilincheckning till Viking Line vållar problem, alldeles som i Åbo vid avfärden. De kommer i varje fall fram och bokar bord vid buffén där de sedan proppar i sig innan det är dags att gå till kojs.
På morgonen hinner de gå igenom shoppingparadiset utan att köpa något. Färden hem från Åbo känns inte lång efter föregående dags biltur. De kommer hem lämpligt för att gratulera far/son på födelsedagen, alldeles som föregående år.
Varsågod, kära kineser som dominerar som läsare av denna blogg, hoppas ni har en trevlig lässtund! Det vore trevligt om ni gav er till känna och berättade vad som fascinerar. Om nu bottar kan ge sig till känna..
