I synnerhet.

Några vackra dagar: pensionären åker med sin syster ut till sommarstället, av och an, sedan kommer kusin Jonas till hjälp för att ta båten på trailer, köra hem den till sin gård, tvätta den med tryckspruta tills sprutan ger upp, byta olja i växelhuset och ge några råd om fortsatt skötsel. Bottnen borde målas, bränslefiltret och motoroljan bytas. Härefter tar pensionären över båten på sin dragkrok och släpar hem den på systerns uppfart. Där inser han att han inte ännu ensam får flytta båten dit den skall. Systersönerna sköter transporten på kvällen och pensionären ordnar intäckningen följande förmiddag. Fortsatt vackert väder.

Skönt att vandra. Han strävar till 10.000 steg före klockan tolv.

Ibland får han löpa några varv i lägenheten för att uppnå målet. Medeltalet för veckan är 10.402 steg.

Kroppen fungerar tillfredsställande. Känningar i de opererade regionerna (knät och underlivet) förekommer sporadiskt. Mest så att det känns märkligt, svårt att definiera. Om man inte är doktor. Och det är man ju definitivt inte.

Båtbocken som blev i Sjundeå gick snabbt på Tori. Reino skall komma efter den och pensionären är på plats för att öppna porten.

Reino har funderat grundligt på hur han skall transportera bocken. Utan att använda för mycket muskelkraft. Frun vinschar upp bocken på trailern. När allting är fastspänt fäster han ännu små lampor i varje hörn. Det visar sig att bocken skall till Södermans båtvarv i Hangö där den låg då skepparen köpte Freja.

Träningsstress: gym, stavgång, löpning – och ändå uppnås inte 10,000 steg. Men veckomedeltalet ligger fortfarande över. Ännu en vecka att ta det lite lugnare. Sedan? Vågar han köra med fullt motstånd?

Han kommer jämnt på fiffiga saker att säga men när tillfälle erbjuds att sätta sig och skriva ner det har han glömt vad han hade på hjärtat.

När sambon är borta övar han på ”the Entertainer” med tanke på att han skulle lära sig ett stycke på piano innan det är slutspelat. Det låter inte lovande…

Han behöver ett mål, någonting att se fram emot. En resa är bokad om en månad. Sist han skulle resa föll han någon dag före avfärd och skadade sitt ben. Det blev kryckgång i tre månader och inhiberad resa. Nu gäller det att vara försiktig!

Torsdagskvällens obligatorium är körövningen. Så galen men ändå vanebildande. Kanske så att då tillvaron annars saknar innehåll blir kören en fast punkt. Mycket sakralt för en gammal ateist, men det börjar bli sent att hitta en ny kör.

För fredagen är gymmet reserverat. Veckans stegmedeltal är 10,233.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: