Det är med gamla män som med gamla båtar. Ytan kan se felfri ut, men ju mera man börjar skärskåda desto mera ruttet hittar man. Då gäller det att få bort allt det murkna innan det sprider sig.
Skepparen, nu på torra land, cyklar till kusten för att se havet.
Nu ser det lugnt ut, den utlovade dimman är ett svagt dis som inte stör navigation nämnvärt. Om han hade fullföljt sina planer skulle han nu vara på hemväg från släktens sommarställe. Men så gick det inte.
Idéer kommer och går. Han måste skriva upp vad han har tänkt göra så snart han kommer på det, annars faller det i glömska. Det var något han skulle googla, men nu har han glömt vad det var. Han missade det första besiktningstillfället för att han glömt att vitja postlådan vid stugan dit segelföreningens publikationer kommer. Brandsläckargranskning utförs i hamnen endast under denna första besiktningsdag. Nu får han ta släckaren med sig och granska den i huvudstadsregionen.
På föreningens facebook-sida efterlyser någon besiktning på lördag. Hencka svarar att han kan ta väskan med sig. Skepparpensionären reagerar och ringer till Hencka och frågar om han kan ta Freja med det samma. Och så blir det, Freja får efter diverse datortekniska strul sin årsbesiktningsfästa. Samtidigt blir hon på grund av strulen också grundbesiktigad fast det skulle göras först nästa år. Skepparen har i varje fall grundligt inspekterat båten och kan intyga att den är sjövärdig.
I övrigt cyklar han. Tar cykeln på tåget en bit och cyklar resten.
Kynnarvägen i Sjundeå är väldigt vacker!
Wallasvärmaren fungerar alltså inte som den skall. Rex ringer och säger sig kunna ta den med sig. Om träff avtalas på Lidl:s parkeringsplats i Mankans klockan 7 tisdag morgon. Värmaren överlämnas. Rex frågar om strömtillgången. Kan det ändå vara så att ledningarna anslutits slarvigt så att det kommer tillräckligt med ström för att snurra fläkten, men inte för att pumpa fotogen och värma? Det kunde ha undersökts innan apparaten skruvades loss igen…
Onsdag morgon ny träff på Lidl:s parkeringsplats. Rex intygar att allting skall fungera och skepparen inser skamset att han tydligen slarvat med installationen. Värmaren byter bil. Idag är vädret sådant att det inte känns lockande att åka till båten, men i morgon har skepparen anmält sig till klubbens talko (gemensamt tillfälle för uppstädning av omgivningen) och kan i samband med det prova värmaren. Snopet men bra om den fungerar.
Den överdimensionerade flotten bakom masten har varit hela vintern på granskning. Nu ringer Blomqvist från Maritim och säger att det kostar 711€. Skepparen blir förskräckt och ber om några dagars betänketid. Flotten har anskaffats begagnad till ett mycket billigare pris och är dimensionerad för 6 personer, alltså betydligt flera än man kan ta ombord på Freja. Å andra sidan finns det gott om utrymme i den, vilket man inte önskar, skulle komma i användning. Flotten lär ha kostat över 3000€ som ny. Om någon av läsarna av denna blogg vill köpa den är den till salu för 1500€. En bfa Marine Atlantic. Nygranskad och flott!
På torsdag kommer han till hamnen för att installera värmaren igen, och se, den fungerar! Kan det faktiskt vara så att kontakten var svag? Mycket möjligt..
Nu skall det bli talkoarbete, han ordnar upp i båten medan han väntar på att tillfället skall ta vid. Sedan visar han sig duktig i en timme genom att gå i vattnet och slänga upp fjolårsvass på bryggan. Därefter gör han båten klar och seglar iväg. Delvis för motor dock. När han jäktar av och an slår han till iPaden som är riggad som plotter så att laddaren går av.
Snart är han på Stora Halsö igen.
Trots att timmen börjar bli sen jobbar några västnylänningar flitigt med nya bryggor. Skepparen får bastutid kl 20-21. När han kommer från bastun åker byggarna hem.
Och nu är det skönt med en fungerande Wallas!
Men på natten vaknar skepparen igen av att det är kallt. Värmaren blåser bara kalluft. Han ligger och huttrar resten av natten, men efter morgonmålet skrider han till verket. Alla anslutningar testas. Till slut googlar han bruksanvisningen (det borde han ha gjort för länge sedan) och ser att det finns en återställningsknapp för överhettning. Knappen finns inte där bruksanvisningen säger att den skall finnas. Skepparen får en déjà vu upplevelse, det här har han gjort förut nångång. Till slut hittar han knappen och trycker in den. Och hast du mir gesehen, värmaren funkar igen! Nu gäller det att ta reda på varför aggregatet går hett.
Men arbetskarlarna kommer tillbaka och en stor pråm med kran så det är bäst att ge sig iväg. Kryss i den sydliga vinden till Porsö där ingen annan är.
Här ligger man bra tänker han, men väderrapporten säger att vinden skall vrida mot norr i natt och öka. D.v.s. rakt akterifrån, och då skepparen inte riktigt litar på ankaret inser han att han måste bort till natten.
Autopiloten får styra medan skepparen äter middag. En lugn läns för bara genuan.
Väl framme i Hemvikshamnen tar han loss rorkulten för att ta hem och slipa den. Den rör sig trögt vertikalt..
minseglats 