..att man blir inblåst. Att man stannar än stund för att vila eller invänta bättre väder. Då blir det att ständigt granska väderrapporterna för att se när det är läge att lätta ankar. En längre överfart kräver längre förberedelse. Inte minst mentalt. Om man väntar tillräckligt länge blir längtan iväg till slut för stor.
Holmö kyrka.
Att bekanta sig med omgivningen kan gå snabbt om omgivningen är begränsad. Man kan alltid läsa, skriva, teckna eller musicera ombord.
När det gäller sanitära angelägenheter är det ett par saker som väcker irritation:
För det första: inkapslade toalettpapper. Det är ofta svårt att hitta den lösa ändan. Exemplet ovan hör inte till de värsta. De besvärligaste är de ställningar som innehåller flere rullar på varandra.
För det andra: myntautomater till duschen. Ett fenomen som omhuldas i Sverige. Men vem går längre med slantar i fickorna? Man måste gå någonstans att växla. Dessutom brukar jag inte duscha i 5 minuter, det räcker med 1-2 minuter. Borde jag inte få pengar tillbaka? Höj då i stället hamnavgiften med 10 kronor och låt folk duscha när det behagar!
Om det råkar finnas en krog i närheten kan man gå in och värma sig. Och stilla ev. hunger eller törst.
Att röra på sig är viktigt när man är i land. Minst 10000 steg. Om det erbjuds kan man hyra en cykel att cykla till en annan ända av ön och beundra när vågorna slår mot klippor eller en fyr om det råkar finnas en.
I land är sjömannen ängslig. När han kommer ut på havet flyger oron sin kos och han ett med sin båt.
En närmare titt på Holmöslupen..
Det börjar bli kväll. Det har varit mulet och regnigt. Det har blåst, men inte så farligt mycket. Vi kunde ha gått ut i morse, men då skulle mycket ha blivit osett. Enligt rapporterna skall morgondagen vara liknande. Det är svårt att nu veta hur det känns i morgon..
minseglats 