Egentligen är det inte så komplicerat. Bara koncentration. Under den ca halv minut som prestationen tar. Eller på sin höjd en minut i längre backar. Inte tänka på annat under processen, då är det förkylt. Om jag bara kunde sova..

Denna tid på året. Inte längre vinter, ännu inte vår. Det skulle gälla att vara tillgänglig trots att ingenting händer. Struntar i förväntningar, går min egen väg. Lever som om jag hade framtiden framför mig.
Ovanstående text återfanns bland opublicerat. Bortglömd. Nu är det definitivt vår. Åtminstone tills nästa vecka. Då skall det bli kallare igen…
Efter ringa framgångar i storslalom och super G lades skidorna till försäljning. Men till min stora förvåning såldes de inom några dagar. Plånboken full med sedlar och en försändelse med nya skidor på väg – alldeles som om det skulle hjälpa..
Med facit på hand – sålde jag dem för billigt? Å andra sidan – om priset hade varit högre hade de inte blivit sålda – två par hade varit till salu i åratal utan att någon tagit kontakt. Jag sörjer de äldsta – och billigaste – de har fungerat bäst fast de är åtminstone femton år gamla. Jag hoppas de nya motsvarar dem. Ändå kan man inte veta om knäna fungerar överhuvudtaget nästa säsong – för närvarande känns de obrukbara..
Konsert. Strupen snör ihop sig, det kittlar i halsen, måste hosta. Övningen går, men konserten en pina. Slutet av Bach nära personlig katastrof. Till Fauré utvecklas en andningsteknik som gör det möjligt att sjunga. Så länge det går luft ut ur systemet fungerar det, men vid den obligatoriska inandningen kommer hostreflexen. Tar ett snabbt djupt andetag och sjunger så länge det finns luft. Sedan åter; öppna intaget, sug luft med öppen strupe och börja sjunga innan retningarna startar. Publiken märker inget, konserten är lyckad. Hemma Jallu i kvällstéet och försök att somna till Gavin Bryars ”Jesus´Blood never failed me” utan önskat resultat. Men snart efteråt..
Förkylning bryter ut. Finns både hemma och på jobbet. Jag sjukanmäler mig. En adept såg rött i mitt öga. Jag tog en selfie för att se. En gammal man mötte mig. Det är som om jag inte insett att jag är en gammal pensionär. Att lederna är styva och värker. Att jag är passé. Ändå fick jag snurra hopprepet för flickorna igår..
Speglarna var bättre förr. ”Vi behåller gärna ett fotografi av oss själva som unga, detta som uppmuntran till självbedrägeri när vår spegelbild inte stämmer med vår fåfängas föreställning.” (Peter Gärdenfors: Den svåra konsten att se sig själv)
Drabbad av man flu börjar jag reflektera över användandet av ordet flunsa (flunssa på finska) Eva påstår att det inte betyder detsamma som influensa fast jag hävdar att ordet måste härledas därifrån. Jag lägger in en kommentar i gruppen ”Finlandssvenska ord och uttryck” på facebook och får flera svar av vilka de flesta hävdar att det är fråga om skilda åkommor där flunsa är det samma som förkylning medan influensa är värre. Jag undrar då när flunsan lösgjort sig från influensen av influensan, som ju rimligtvis måste vara dess moderord, och blivit en egen sjukdom. Hur är det i Sverige?
Och så är de då här, mina nya storslalomskidor. Jag är medveten om att de inte kan göra mig till en bättre åkare, men ändå..