..i Hemvikshamnen. Dött. Fjärden svallar fri.
Ingen båt i spiltan. Segling möjlig, men på grund av tidigare erfarenheter inte aktuell. Fjärden skulle vara isbelagd. Kanske blir den det, kanske inte. Det finns ännu förhållanden vi inte kan påverka. Eller förhållanden som uppstått p.g.a. mänsklig påverkan. Som gått i icke önskvärd riktning. Det borde vara som det varit. Om vi inte kan förlita oss på det hävdvunna går vi vilse. Blir förvirrade.
Båtar täckta inför den förmodade vintern. Den kommer nog, kanske redan nästa vecka. Norröver är snötäcket farligt tjockt. Träd faller under tyngden av blötsnö. Tusentals hushåll är utan elektricitet i flera dygn. Vi är på väg!
Lycklig är den som är sysselsatt. En enkel hobby som att samla småsten och rada dem i ett mönster. År efter år. Sisyfos med sin sten. Aldrig sysslolös. Camus finner Sisyfos lycklig. Nöjd med sin lott. Om ock en nit.
Antagandet att gräset alltid är grönare på andra sidan planket hindrar oss att slå rot. Här kan man inte stanna! Många mästerverk är dock skrivna i fängelser…
Frestelserna är talrika. Distraktion. Alldeles inför uppdagandet av sanningen, förklaringen, kommer det något annat. Ett sms, ett samtal, ett program på TV, en signal från dörrklockan, en förflugen tanke och allting är åter förborgat.
Varför irriterar andra människor? De står i vägen. Inte alltid konkret, men deras tankar, ord och gärningar gör det svårt att skapa egna tankemönster.
Enskildhet. Tankarna vägrar ändå att infinna sig. Sociala medier och TV distraherar likt sporadiska kontakter med andra individer. Gitarren pockar på att bli spelad. Endast i enslig stuga får fingrarna löpa över strängarna. Traktören inbillar sig vara virtuos. Det finns inga vittnen.
Nattliga Kierkegaardstudier resulterar ej i annat än sköna läsupplevelser. Beundransvärt långa meningar i kontrast till detta staccatoskrivande. Tankar om upprepning. Det subjektiva tänkande att föredra framom det objektiva. Vad det nu må betyda. Svårt att få tag på sömnen igen.
Snart dags att dra.
minseglats 