Kuggom – tillbaka på brottsplatsen

Rulla ner till innehåll

Men först Novenas vårkonsert. Trots det fina försommarvädret valde ett hundratal åhörare att bänka sig i kyrkan. Nytt för denna konsert är att Markus dirigerar och Nina står i ledet och sjunger alt när hon inte sjunger duett med Markus.

Efter konserten samlas kören för att fira att Nina fyllt 50 och att konserten genomförts. Det skålas med skumvin och en gåva överräcks. Ännu är ändå inte säsongen slut, två övningar skall hållas innan sommarlovet stundar.

Han undrar varför han fortfarande sjunger, han har sagt att gubbar över 60 inte borde sjunga inför publik och han litar inte alltid på sin förmåga. Det är ändå något som lockar, känslan när harmonierna klaffar, när helheten blir större än den enskilda sångaren.

Följande dag åker farfar till Kuggom där Niña, tidigare Freja, är under behandling. Eddie har vänligheten att överlåta sitt rum åt honom medan han själv sover i sin hängmatta på gården. Det är trevligt att återuppliva Kuggomgemenskapen. Markus och Ertsi är kvar sedan senast, annars är det flera nya ansikten. Gemensamt för alla är att det är en kamp mot tiden att få båten i sjön till midsommar.

Endel båtar står på gården, färdiga för transport.

Andra är nybyggen.

Några kan tänkas komma i sjön ännu denna sommar.

Medan Marjattas folkbåt ser ungefär likadan ut som för två år sedan.

Till Niña har Eddie konstruerat ett imponerande peke, bogspröt, eller vad man nu vill kalla det. Det skall bli intressant att se hur man angör en brygga. Eddie har också gjort ett nytt roder, så han tycker att man skall förtöja med aktern mot bryggan.

Farfar sätts i arbete. Han får slipa lackytorna, putsa fogmassa från och slipa relingslisterna samt måla däcket där Eddie har lagt nya lister. Han tycker det är skönt att inte ha ansvaret för iståndsättandet. Han gör bara vad arbetsledaren säger att han skall göra och hoppas att det duger.

Visst finns det mycket att göra innan Niña är klar för sjösättning.

Efter tre dagars hårt arbete lämnar farfar Niña och Eddie åt deras öde och beger sig hemåt.

Han gör en sväng via Skeppsbron i Lovisa och beundrar där liggande farkoster innan han åker vidare. Det har varit en givande utflykt. Han har fått vara med och jobba, men behöver inte bekymra sig om att båten skall sjösättas och hållas flytande. Den har varit en del av hans liv en lång tid, men nu har yngre krafter tagit vid och tar sig an uppgiften med bravur. Det gläder honom.

Och att han fortfarande får vara med på ett hörn..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: