Sköna Maj

Farfar gör en tur till stugan då han inte står ut med stadslägenhetslivet.

Han gräver upp det mossafält som benämns ”gräsmatta” för att hitta de stenplattor som engång varit där för att gå på. Nu har de sjunkit ner i mossan och måste grävas fram för att sedan höjas genom att tillföra massa under. Vilken massa har han ännu inte beslutat sig för, kanske lerjord.

Arbetet blir på hälft eftersom han har lovat delta i vaktandet av bonusbarnbarn medan föräldrarna firar Valborg. Den äldre flickan har siktat in sig på att måla med bildläraren. Men då han förhör sig om motivönskemål säger hon det han fruktat. En solnedgång!

Det är bara att göra damen till lags och sätta igång. Han funderar så det knakar på hur han kunde göra en solnedgång intressant, men kommer snart till att tiden inte räcker till något sådant. Det blir alltså en traditionell solnedgång.

Läraren googlar bilder på solnedgångar och fastnar för en med hotande moln. De är dock inte lätta att frambringa på en höft. Eleven följer lärarens penseldrag tills hon tycker att det räcker, duken är fylld. Läraren fortsätter i sitt anletes svett att försöka förbättra, men får också han ge upp när det vankas struvor.

Efteråt håller eleven en gymnastikuppvisning och den pensionerade läraren är glad att han inte behöver kopiera rörelserna.

*

Genom barnvaktandet lyckas han undvika firande av Valborgsmässoafton, men första maj tillbringas i gamla vänners lag med allt vad därtill hör i form av mat och i synnerhet dryck. Många globala problem får under sammankomsten sin lösning och gästerna som har känt varandra i snart 60 år deklinerar till tonårsstadiet.

Nästa dag är huvudet tungt och de geniala infallen som bortblåsta. Vardagen tar vid. Efter tolv åker han ändå ut till stugan för att få ro.

Bladkålen har redan kommit fram i förodlingskrukan. Vad skall man göra sedan? Nätterna är ännu kalla.

*

För övrigt fortsätter han att gräva fram stenplattorna ur mossan. De är flera än han kom ihåg att de var då han senast tog fram dem för kanske tio år sedan. Fast kanske han inte hittade alla då.

Det är svårt att få stenarna att ligga utan att de vippar. Mossan får ersättas av lerjord.

*

Efter bastun blir det årets första dopp i potten. Ännu ligger det lite is. Nästa kväll är den borta.

*

Det är de klara morgnarna som, fast kalla, gör att det är så fint ute i skogen.

En efter annan som deltagit i första-majfirandet meddelar att de testat positivt. En av dem bor i samma hushåll som farfar. Är det möjligt att undkomma?

*

Han blev först utlovad en Toyota Yaris. Och skärskådade då alla Yarisar han såg tills han insåg att den är för liten för att hans skidor skall rymmas. Då föreslog bilfirman en Ford Focus och han började granska alla Focusar hann mötte. Då meddelade firman att många Fordkomponenter kommer från Ukraina, det blir ingen bil förrän tidigast nästa höst. Men hur skulle det vara med en Toyota Corolla? Farfars far hade Corollor på 1970-talet som farfar flitigt demolerade, men 2022 års modell ser annorlunda ut. Plötsligt har han ögon endast för den modellen, som han inte lagt märke till förut, men nu ser överallt. Leasingtiden för Ford B-max går ut och ingen Corolla finns ännu att tillgå, men han utlovas sänkt leasingavgift för den återstående väntetiden. Egentligen är det ingen större skillnad vad han kör med så länge han kan ta sig dit han vill. Främst till stugan.

Han flyr tillbaka till stugan i karantän medan de andra insjuknar en efter annan. Han har inga symptom och testerna är negativa. Det är något oroväckande att han trivs så bra för sig själv. Går omkring och småpysslar på tomten, det uppdagas hela tiden nya saker som behöver åtgärdas.

Att tvätta fönsterbågarna gör stor skillnad. De ser nu ut som nymålade. Också fönstren tvättas utifrån vilket gör att man inifrån ser bättre ut. (Och givetvis utifrån bättre in)

Visst är det fint med blommor på mark och lärksång i skyn!

*

Morsdag firas hos farfars syster tillsammans med systerson och farfars och systers mor. Innan dess har farfar med mor besökt mormors grav och lagt blommor. Det blir alltså farfars barnbarns farfars mormor.

*

På kvällen besöker han sin seglarvän Tuomas Rounakaris konsert på Nya Paviljongen. Det visar sig vara ett välgörenhetsjippo för till Grankulla anlända ukrainare. En nygrundad förening, Nadia ry står för arrangemanget. Ukrainska mödrar bjuder på oerhört delikata kakor till frivillig avgift. Farfar träffar Tuomas och överlämnar ett sjökort som han lånat för något år sedan.

Konserten inleds med en presentation på engelska översatt till ukrainska. När Tuomas sedan börjar spela ur sin Bear-Awakener-repertoar blir farfar positivt överraskad. Han hade föreställt sig att det skulle vara svårare tillgängligt än det är. Tuomas har närmat sig musikens rötter och framkallar med sina fiolinstrument en meditativt suggererande stämning. Om farfar inte hade haft så ont om pengar hade han köpt den lilla lådan med spännande innehåll som Tuomas saluförde. Men hur många är inte de tillfällen då han skaffat sig intressant musik på cd som han sedan sällan spelar?

För många unga ukrainare blir ändå musiken för svår, de antingen spelar på sina telefoner eller går ut, ofta bådadera. Och man förstår att de har svårt att koncentrera sig på finsk-ugrisk björnmytologi i den situation de befinner sig.

*

Följande dag har farfar lovat ta hand om barnbarnet. De åker till stugan som hon inte besökt. Hon verkar ändå positivt överraskad och deltar i sådd av grönsaker samt tecknar, målar och springer lättklädd omkring ute på gården.

Det slutar med att älvan ”plutar”, dvs går för nära pottens kant och väter sin ena sko. Det blir att byta strumpbyxor och strumpor, men några bytesskor finns inte så hon får springa barfota till bilen. Farfar överlämnar det till synes nöjda barnet och en påse med våta kläder till modern.

Han förmodar att månaden kommer att fortsätta på samma sätt, täta färder mellan stugan och stadslägenheten. Och det verkar han må bra av..