Konvalescenten minns inte var han var den 11.9.2001. Antagligen hemma och såg på TV. Han bodde ännu i Karis, Raseborg då och jobbade i skolan. Han skulle fylla 50 i november, vilket firades i Påminne skidcentrum. Det kom faktiskt så mycket snö att han kunde skida den 28.11. innan mottagningen började.

Ett tillfälle att träffa barnbarnet erbjuds. Svårt för farfar att minnas att han inte får förta sig. Att lyfta henne upp till räcket skulle han absolut inte ha fått göra.

Följande dag, då det regnar, företas en utflykt till naturcentret Haltia där man kan besöka naturen utan att gå ut.

Mycket finns att se på, men en femåring orkar inte sitta länge och meditera över naturens under. Hon blidkas med en mjukissäl av farfar. Barnbarn måste få skämmas bort. En tur upp till slalombacken där de skidade tillsammans senaste vinter görs för att se hur den ser ut utan snö.

Måndagen skall vara bättre vad vädret anbelangar så han åker ut till stugan i Sjundeå för att få uppleva naturen på riktigt i stället för att långledas i lägenheten och irritera sig på allt och alla.

Skogen erbjuder harmoni och sinnesfrid. Han hittar lite svamp på sina fyndplatser, trattkantarellerna är små och späda, kantarellerna är få till antalet.

Okända svampar finns det däremot gott om.

Eftersom han ännu inte borde få lyfta något tungt och ändå borde få in veden i vedboden tar han en klabb i taget i var hand. Förflyttandet går långsamt och meditativt.

När allt är gjort tänder han eld i bastuugnen. Han har inte badat bastu ännu efter operationen. Förhållningsreglerna blev hemma, men han vill minnas att bastubad är tillåtet nu när tre veckor har förlöpt.

På onsdag åker pensionären till Kuggom för att beskåda sin gamla båt och andra. Färden som företogs så många gånger för ett år sedan går galant. Framme får han inte tag på Eddie men kommer in i stora hallen där han träffar Ertsi vars Scylla nu fått komma in.

Det nylagda däcket ser fint ut. Annars finns här inte lika många båtar som föregående säsong, men några har fått bli kvar.

Pensionären minns med saknad sin termin på Kuggom. Visst är det fint att kunna jobba med träbåtar i en så inspirerande omgivning!

Han går till kansliet där han träffar Stella. Hon kommer och öppnar dörren till Snickeriet där Niña (f.d. Freja) ligger. Och längst inne i kafferummet sitter Eddie. De går tillsammans och beskådar båten.

Stella förhör sig om valdäckets fördelar. Hon benämner flera båttillbehör som kallats med andra namn förr i tiden. T.ex. att fendare kallades vilare. (Hon är båtbyggardotter från Pörtö)

Pensionären ser med glädje att den nya ägaren går grundligt till väga då han undersöker vad som bör göras. Fuktiga ställen har utmärkts med tejp. Visst har båten kommit till rätt hamn!

Han plockar med sig lite prylar som blivit ombord innan han åker hemåt. En givande förmiddag.

Slött bläddrande bland prostatacancerföreningen ProPo:s sidor får han syn på danskonstnären Anni Koivusalos projekt att skapa danser för hugade prostatapatienter. Han slår till och kontaktar Anni. Han föreslår (för det skall han göra) musik han gillar, Pärt, Vasks, Purcell, Nytt Land, King Crimson, Zappa. Anni svarar att han måste välja ett specifikt stycke. Det visar sig vara väldigt svårt, men till slut fastnar han för Zappas ”Black Napkins”. Motiverat av att han i sin ungdom var väldigt inspirerad av Frank Zappas musik och besökte hans konserter när de hölls i Finland. Efter någon vecka skickar Anni resultatet via Youtube. Sensuellt och speciellt!

https://www.youtube.com/watch?v=ihnIy23gonU

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: