Måndag 16.11.
Bara en månad kvar och allt är på hälft! Panik! Mikko kommer till undsättning. En ovanligt stökig måndag.
Markus flyttar ut sitt eget projekt för att flytta in ett beställningsarbete. Alla deltar i flyttandet.
Båten, i Pettersonstil, har han som sagt hittat på en åker. Den torde inte bli färdig i rappet, Markus har nämligen flere projekt på gång.
Fiskarbåten kommer in i stället. Markus sätter genast igång med den.
Vi får in en mahognyribba på styrbords sida. Mera hinner vi inte med idag pga av all annan aktivitet i hallen.
Mikko proppar ändå igen hålen för de gamla genomföringarna. Skönt att ha det gjort!
Tisdag 17.11.
Inte mycket nytt att komma med, vi fortsätter att såga upp nåtar och lägga in mahognyribbor. I början blir det några felsågningar, men när vi väl kommer igång går det av bara farten.
Mikko får såga de svåra partierna så Eero kan ägna sig åt de andra eleverna. Det går lättare när man är två.
Eero sätter oss att spackla igen sprickor och spikhål på babords sida, förhoppningsvis kan vi börja impregnera i morgon.
Onsdag 18.11.
Och mycket riktigt, idag får vi stryka linolja på babords sida. Mikko inleder medan pensionären slipar på styrbords sida.
Ett mörkt ställe uppdagas och Eero visar hur man fräser ut en elliptisk figur ur bordet och sedan sågar och fräser en likformad bit att lägga in.
Den första biten sabbade Eero när han skulle visa hur man fräser kanterna, den andra sabbade pensionären då han inte erinrade att ett skruvhål kom med. Den biten limmades dock på plats inklusive skruvhål. I morgon får den proppas.
Mikko åker hem. Han har varit till stor hjälp under tre dagar, nåtlimningen har gått med fart och han har dessutom gett prov på sin detaljkunskap gällande båtrenovering.
Risto meddelar att sångarbroder Bernt kokar sås i köket. Det måste beskådas. Senare kommer han och Märta till båthallen med en burk chilisås.
Torsdag 19.11.
Fick besked att hoppet om en fortsättning på våren kan skrinläggas. Det blir en kamp mot tiden och covid-19. Det gäller att stålsätta sig för att orka de sista veckorna!
Den elliptiska lappen. Kring den finns två skruvhål och under den två till. Ett skall borras med 20 mm:s borr, två med 15 mm:s och ett med 10 mm:s. Skruvarna skall bredvid de gamla som brustit. I samma hål eller nya? Allting är lite oklart för pensionären, lämpliga borrar hittas inte och vilka skruvar skall användas?
Pensionären går omkring och ser villrådig ut, tills Eero ger upp och gör det mesta – söker fram lämpliga borrbett, borrar hålen och skruvar in skruvarna. Kvarstår bara att tillverka pluggar. En bra taktik, har fungerat hittills, men vad Eero anser om pensionärens driftighet kan man bara ana.
Sedan fortsätter impregnerandet av babords sida under vattenlinjen. Och dessutom inombords, där bordläggningen är synlig och i kölsvinet.
När dagen är till ända har den yttre sidan strukits fem gånger och kölsvinet två. Fortsätter i morgon.
Fredag 20.11.
Vi överskrider lätt vår kompetensnivå. Det förekommer allmänt, t.o.m. på så hög nivå som USA:s president. Sedan gäller det bara att fejka, alltid är det någon som går på det. Pensionären har genom hela livet kännt att han rör sig på en nivå där han när som helst kan bli avslöjad som en bluff. Den enda orsaken att han inte blivit det är att andra har samma rädsla.
En lugn dag. Eero och många andra är borta. Ett varv med linolja i kölsvinet och på babords sida inleder arbetsdagen.
Härefter slipning av ellipsen med skruvproppar. Intressant.
Till kaffet som pensionären kokar kommer förutom han först bara Jarkko. Samtal av essentialistisk karaktär förs under kaffestunden. Snart kommer Peter, Gustav och Simo.
Småpysslande leder fram mot lunch. Efter lunchen ännu en omgång linolja och torkning med terpentin innan det är tid att gå till härbärget för att duscha och göra sig klar för hemfärd.
Trevligt att se det tillfälliga hemmet i solljus och nysnö, annars är det mörkt både vid arbetsdagens början och dess slut.
Nästa vecka kan impregneringen av styrbords sida inledas.
minseglats 