… mutta tulipa tehtyä. Ett finskt uttryck som betyder ungefär att resan var onödig men genomförd. Jag har nämligen från flera källor fått höra att i Töre hamn finns en boj som bör rundas för att en seglats runt Bottenviken skall godkännas.
”Klubbhamn intill den nedlagda djuphamnen längst in i Törefjärden som är Bottenvikens nordligaste punkt. Runda bojen utanför hamnen och certifiera dig. Campingplats 200 m med servering, bangolf, friluftsbad och servicehus mot avgift för båtgäster. Samhällsservice finns i Töre 2 km.”
Det har jag alltså missat. Och jag bryr mig inte om att vända tillbaka.
Linjettmannen kommer och ser på min generator, men konstaterar också han att den inte fungerar. Det gäller alltså att lita på solpanelerna och landström. Kylbox, vhf och plotter kan inte användas under gång. Ipaden med Navionics program fungerar däremot och den har jag använt. Denna natt säger också Wallas-värmaren upp kontraktet, tur att sovsäcken är varm och hoppeligen de kallaste nätterna förbi.
Vinden är lätt och för att överhuvudtaget komma fram blir det att ta till motorn.
Blackkallens fyr.
Så småningom ökar den ostliga vinden så jag kan hissa gennakern. Den för oss framåt, först sakta, men när vi närmar oss dagens mål, Gumbodahamn, går vi redan över 4 knop. Jag startar motorn och låter den föra båten framåt i nästan samma fart så att jag kan ta ned gennakern utan besvär. Därefter får genuan dra till dess att vi kan gå upp i faret för motor.
Den ostliga vinden ligger besvärligt på, men den dör så småningom ut.
Flera gästbåtar finns inte och skulle inte heller rymmas. Stället är samtidigt en campingplats och tydligen ett tillhåll för det lokala moped/mc-gänget. De åker ändå snart iväg. Det finns toalett/dusch och ett kök med matbord. Jag tar tillfället i akt och värmer mina fiskbullar i microvågsugnen.
Det finns landström och alla mojänger sätts i laddning.
En blick på sjökortet ger vid handen att det inte är långt kvar. Holmön är en dagsetapp härifrån och därifrån kommer man till Umeå eller till Valsörarna. Eller längre söderut. Det blir morgondagens problem..
hej Frejas nuvarande ägare.
Jag är så glad att båten skötts om och att den seglar! Vi köpte Freja i Sverige och min man rustade upp den. Vi sålde den i slutet av 1990-talet då min man var allvarligt sjuk -vi älskade båten men det var slut på seglatsen för vår del. Ha sköna seglatser i fortsättningen med denna vackra gamla dam!
hälsningar catharina , emsalö/sibbo
GillaGilla
Tack, det var trevligt att höra av dig! Vem köpte ni Freja av, där finns luckor i ägarlistan. Jag känner till den första ägaren som finns i mätebrevet, Erik Ferner, men sedan är det tomt till er och Johan Krause som jag köpte henne av. Hälsningar Rolf
GillaGilla
hej
jag minns tyvärr inte ägarens namn, men mannen var finlandssvensk och känd präst i stockholm. Freja hade inte blivit omskött , men det blev den hos oss. Bl.a blev hon då vitmålad och fick grönt däck vilket en del förvånade sig över.
GillaGilla