Omständigheterna föranleder seglaren att stanna iland några veckor. Seglaren har svårt att acklimatisera sig. Den dagliga rutinen som består i att ta ett morgondopp, alternativt dusch om sådan föreligger, tillreda och inmundiga ett morgonmål samt göra båten segelklar saknas. I stadsvåningen följs frukosten av villrådighet. Vad göra resten av dagen?
Seglarens vardag går ut på att segla tills orken tryter och sedan söka lämplig natthamn. När sådan uppdagats och angjorts tas hamnsupen. Loggboken uppdateras om dagens distans, motorgång, medelfart o.s.v. Segelskydd anbringas och skot och andra linor läggs i ordning. Därpå tillreds en enkel kvällsvard innan det är dags att krypa till kojs.
Bristen på dylika rutiner försvårar tillvaron på land. Man är tvungen att anpassa sina egenheter till andra. Man är inte befälhavare längre utan långt nere på rangskalan. Friheten inskränker sig till sporadiska cykelturer eller promenader i alltför välkända landskap. Inga utsikter att se något nytt. Man kan inte övernatta på en cykel.
Att cykla på måfå, följa och tappa bort sig på små stigar, är ändå skojigt. Här i huvudstadsregionen är risken för att man skall köra helt vilse ganska liten. Förr eller senare kommer ett huvudstråk emot. I värsta fall kan man ta till Googlemap..
Ett tidsfördriv är att följa med andras bloggar. Somliga har kastat loss för segling runt jorden, andra är bara på semesterresa med familjen. Det intressanta är ändå hur resan skildras. Man kan reta upp sig på hur folk uttrycker sig; vissa stilistiska särdrag återkommer. Det är svårt att göra videobloggar intressanta under segel, det är i hamn det händer. Förvisso händer det också till sjöss, men då är det oftast inte läge att filma, såvida inte en fast kamera anbringats som i VOR-båtarna. Sällan skådat i familjesegling. Och sedan dessa drönare som avbildar underbara vyer till smäktande hissmusik nappat från någon gratissajt.
En annan sysselsättning är att skriva själv. Som här. Minnas seglatser och försköna dem lite. Förvärra hotfulla situationer för att skärra upp oroliga släktingar. Under mörka höstkvällar kan det vara skönt att knåpa ihop illustrerade loggböcker från sommarens seglatser. Återuppleva och -liva.
Slötitta på TV medan solen lyser utanför. Följa med sport som utövas av okända individer. Så småningom blir de bekanta. Nu pågår fotbolls-VM och ungdoms-VM i friidrott. Men båda tar snart slut. Ny abstinens.
Ibland sänds kultur på femman. Såg ett program om Gauguin och ett om saxofonen, djävulens instrument. Givande givetvis.
Men om någon vecka blir det att segla iväg. Augusti och september kan vara fina. Och då kan det finnas plats i gästhamnarna igen.