Plötsligt..

..kan allt förändras. På väg mot en härlig seglats i fint väder tankar jag båten och förbereder mig för att åka iväg. Men när jag skall starta motorn ser jag att nyckeln har gått av och delvis blivit i låset. Jag måste ha stigit på den då jag tankade. Jag försökte med en skruvmejsel, men fick bara strömmen på så det pep, men ingen reaktion i motorn. En servicebåt parkerade bakom mig och jag frågade kaptenen om hjälp. Han sade att gan brukar skruva allt i små delar för att sedan få ihop dem. Sagt och gjort, jag började skruva. Allting gick i små bitar, men nyckelstumpen förblev inne.

Jag fotade alla ledningar innan jag tog bort dem, men ändå blev det svårt att få dem tillbaka visade det sig. När jag tog själva strömlåset i bitar föll det isär och bitarna kom på durken. Jag samlade alla delar i en burk och gick med dem till en ung man som såg ut som en serviceman. Det var ha också, visade det sig. Han studerade låset en god stund, satte ihop delarna och fick ut den brutna nyckeln. Ursprungsproblemet var alltså löst, nu gällde det bara att få låset att fungera. Sen unge mannen hävdade att det fattades delar och att jag måste skaffa ett nytt lås. Han erbjöd sig att köra till Björneborg efter ett sådant från båtartikelaffären. Vi åkte iväg och dryftade allt mellan språkfrågor och flyktingproblematik. Jag sade nämligen att min vän från Bagdad hade kunnat fixa låset. I affären hade de inget lämpligt lås. Vi körde tillbaka via bankautomaten för att jag kunde lyfta pengar att ersätta pojken.

Tillbaka i båten fick vi motorn att starta genom att tjuvkoppla ledningarna. Att få den att stanna var svårare. Det lyckades några gånger men vi kom inte på hur. Och just då jag hade märkt ledningarna som skulle sammanföras med gult tape och skulle öva att starta hände ingenting. Den unge mannen gav upp och gick på andra uppdrag. Jag blev i panik och började fundera på alternativ. Jag ringde importören och varvet här intill, men ingen kunde eller ville hjälpa.

I desperation gick jag till baren/hamnkontoret och frågade om jag kunde lämna båten någonstans itan att betala full hamnavgift. De var omedgörliga. Den unge mannen som fortfarande var i baren ringde då till någon som han trodde kunde hjälpa. Honom sitter jag nu och väntar på…

Sent omsider kom mannen. Jag hade kokat en stor kastrull makaroner som jag åt en del av, resten sparade jag för kommande bruk. Något annat skulle jag nog inte ha råd med.

Han var lugn och analytisk till sin natur, och studerade råttboet länge och väl medan jag innan vi åkte till Motonet som ligger på andra sidan staden. Deras urval av strömlås var mycket begränsat. Ett som såg gediget och enkelt ut granskade mannen en god stund innan vi beslöt att ta det. Tillbaka till båten igen via bankautomaten.

Nu följde ett grundligt tankearbete med hjälp av motorns instruktionsbok, ett kopplingsschema för strömlåset som fanns på nätet och mina bilder av hur ledningarna gått.

Så här arbetar en fackman, i motsats till vad jag och den yngre mannen åstadkom. Tänk först och agera sedan. Det tar tid men leder till resultat. Strax före tio på kvällen fungerade allt som det skulle. Jag gav med tacksamhet allt jag hade i plånboken åt montören och önskade honom allt gott.

Innan jag gick till kojs flyttade jag ännu båten till gästplatsen och intog en enkel aftonvard.

Förhoppningsvis lärde jag mig något..