långt ifrån segling innan skidsäsongen inletts långleds jag i min studiekammare. Fullmånen har passerat och efterlämnat en grådaskig morgon.
Mastersäsongen inledd med sedvanligt möte i Mässhallen i samband med GoExpo. Tidigare SkiExpo. Trevligt träffa gamla tävlings- och träningsvänner. Fin sammanhållning. Fartåkaren Andreas Romar kom på besök och berättade om sina planer och förväntningar. Allt ser bra ut igen. Så här långt. Protester mot att åldersgränserna ändrats från 5 till 10 års mellanrum höjdes. Jag som närmar mig de 70 får alltså tävla mot 60-åringar. Föga medaljchanser. Förutom i FM där gränserna bibehålls. FM hålls för övrigt i Tahko i medlet av april, alla grenar; slalom, storslalom och super-g under samma helg. Dessa tävlingar ingår inte i Masters Cup. Licens krävs endast i FM, SkiPass räcker. För åkare över 65 krävs inte licens ens i FM. Detta för att locka flera deltagare. Kricke och jag har anmält oss till två träningsläger i Salla, ”In the Middle of Nowhere”, ett i början av december och ett i medlet av januari. Vi har båda insett att vi tycker det är såpass fint att kunna fortsätta med alpin skidåkning i mogen ålder att vi satsar på det. Efter mötet besåg vi begagnad utrustning i bytesbörsen, yrade en stund bland prylar och människor innan vi slog oss ned på en öl, Tom och jag. Matti och en representant för Atomic-skidor slog sällskap med oss. Snart tog vi tåget hem.
Kvällens program var en konsert. Tillsammans med Micko tog vi oss till Sellosalen för att beskåda Terry Bozzio´s trumspektakel.
Trumsetet, som utmålades vara världens största, fotograferades flitigt innan batteristen äntrade scenen. Jag hade senast sett honom spela med Frank Zappa i medlet av 1970-talet och tog då en fin svartvit bild av honom. Nu hade han behållit sin form trots att han är ett år äldre än jag. I två timmar med paus bankade han avancerade rytmer på sitt trumset. Han lär ha flera uppsättningar, ett i USA, ett i Japan och ett i Europa. Hans fru, den tredje i ordningen är japanska och sålde skivor och konstverk av artistens hand i pausen. För att få bensin till turnébussen, förklarade Terry i ett av sina informativa mellanspeak. Jag lade ut ovanliggande oskarpa foto på Instagram och blev vän med mayumibozzio. Trots att konserten var dyr och relativt kort handlade det om ett sällan skådat fenomen. En upplevelse.
Livet är ett sökande efter sensationer..