Enär inga plikter föreligger och vädret är vackert beslöt sig skepparen att bege sig på seglats de sista dagarna i maj.
Vinden är ostlig, ca 5 m/s och det blir kryss runt Svinö udd, men därpå en skön slör. Försök med Autopiloten ledde igen till att säkringen gick; det händer tydligen varje gång man gör något fel. Tydligen tar det tid att vänja sig vid apparaten. Skepparen fick alltså styra själv. Självstyrning alltså…
Favoritmotivet; skarvarna, kom med igen. Här Notgrundet och Mullbänken. Trädbeståndet på Mullbänken har minskat.
På Österharun finns även andra fåglar..
Inspirerad av Karis bilder nalkas jag Porsöklobb. Jag söker landningsplats en stund, skrapar i botten några gånger innan en lämplig klippa hittas.
Men innan dess promenerar jag till sydstranden och beundrar utsikten.
Rönnskärs fyr skymtar i bakgrunden..
I sundet mellan Porsö och Porsöklobb finns säkert bättre hamnar. Jag får fråga Kari när jag ser honom..
Stora Halsö är ett tryggt och beprövat ställe. De håller visst på med service på en linjetavla på sydsidan.
Två motorbåtar finns här sedan tidigare. Landningen går perfekt, ändå kommer en kille från en av båtarna och tar emot. Hyggligt av honom, men nog hade jag klarat det själv! Visst är det ändå bra med kutymen att möta landande och erbjuda hjälp, ibland behövs det.
Den traditionella middagen dukas fram: ris i vinblad och öl. Alltid lika gott!
Efter maten en promenad till sydkusten, värmen gör att det känns lockande med ett dopp. Sagt och gjort; av med kläderna och i plurret!
Visst är det skönt med sommar! Det finns säkert en massa Borden, men som pensionär får man ta sig friheten att strunta i dem.
Atlantseglingen har tagit ett steg framåt. Möte med ägarna och besättningen i morgon.
minseglats 