Det är alldeles för varmt för att vara september, men vi fortsätter som förr. Härskare över folk bestämmer att de skall utplåna varandra i stället för att fundera på hur planeten kunde räddas. Varutransportvägarna måste säkras så att vi kan ha tillgång till alla onödiga prylar vi omger oss med.

Nu är det lingontider. Han trodde att han inte brydde sig om bären, men efter ett försök att blanda lingon istället för blåbär i müsli med yoghurt kommer han på andra tankar. Lingon är dessutom lättare att plocka eftersom de uppträder i klasar. Han har haft svårt att invänta mognadsprocessens framskridande vilket resulterat i att omogna bär hamnat i muggen.

Trots meddelandet om diskvalificering och skepparens offentliga bekännande i detta forum ser han till sin förvåning att hans namn återfinns i resultatlistan. Märkligt!

Han finner nöje i att likt andra gubbar ta sig till båthamnen för att småpyssla med båtdetaljer. Eftersom han tycker att bardunens lina är för klen för att kunna spännas ordentligt byter han ut den till en tjockare som känns mera handvänlig. Låset för rullgenuans styrlina är heller inte optimalt och han dryftar modifikationer.

Den konstundervisning han förberett för barnbarnet urartar och resulterar i en oplanerad improvisation. Resultatet är ändå helt skojigt!

Till traditionerna hör att gå hem via lekplatsen.

På fredag åker han till båten igen för att göra låset till rullgenuans styrlina. Denna gång ser det bättre ut. Det är hett och folk börjar komma för att bege sig på veckoslutsseglats. Trots att han är förhindrad att segla längre kastar han loss och genomför en kort seglats. Det känns bättre så!

Någon dag senare börjar han hemma fundera på om han kommit ihåg att stryka flagg på båten. Han beslutar sig för att cykla till båten för att se efter. D.v.s, ta tåget till Kyrkslätt och cykla därifrån. Han cyklar först till Domsby och väntar där på tåget som inte kommer. Det visar sig att tågen inte går på veckoslutet. Han cyklar då hem igen och tar bilen.

När han kommer till båten är flaggan prydligt hoprullad inombords. Han ringer till Håkke, men han är i Pargas i sin andra båt. Det är alltså inte han som tagit ner flaggan. Så kanske att den inte alls har glömts kvar? Kanske det bara var ett svepskäl för att åka till båten. Nu är han i varje fall på plats. Det blåser inte, så att åka på seglats är ingen idé.

Den gången han hade båten vid hembryggan i Sibbo fumlade han med en latta (inte någon som är i användning) så att den slank överbord. Utan att tänka desto vidare tog han av sig kläderna och hoppade efter. Han dök ner ända till bottnen alldeles som han brukade göra. På väg ner reflekterade han att det här kan han ju fortfarande. Men sikten var noll och han träffade en stor sten som skrapade hans skinn. Lattan hittade han inte, men han kom till botten. Och konstaterade att han fortfarande kan dyka trots att vattnet inte är så klart som det nångång varit.

Eddie erbjuder seglats norrut, han är nu i Öregrund och tänker ta sig till Mariehamn och kanske Åbo. Därefter upp mot Jakobstad. Tyvärr får han tacka nej, det är så mycket program nu på hösten. Seglatsen för två somrar sedan upp längs den svenska höga kusten var oförglömlig. Finns skildrad i detta forum.

Han har dessutom varit på väg att segla med Susan men det har alltid kommit något i vägen. Men ännu finns det tid..

Lämna en kommentar