..står för dörren, men pensionären sjunger ännu en gång i Esbodomen, denna gång med Johanna Almarks Ilmastokuoro (Klimatkör?)
Novenas julkonsert på fredag blev av, körledaren och organisten/orkesterledaren friskförklarades och pensionären var nöjd med sin insats.

Det är nu fråga om en konsert till förmån för klimatet med flera uppträdanden. Här Naturakvartetten som framför Brahms pianokvartett Nr 3, opus 60, i c-moll. Ett njutbart stycke!
Nu är det fråga om konst eftersom artisterna är betydligt talrikare än publiken. Pensionären hade missat övningar och bara lyssnat till bandningar, med tanke på det var insatsen försvarbar. Denna gång är det bara två herrar i kören.
Backen öppnades dagen innan, han var där strax efter klockan 10. Medan klimatkören övar och väntar på att få uppträda pågår en konversation på Whatsapp mellan skidklubbens masters (oldboys) om när och hur träningen skall inledas.
Framförandet går som det brukar, något nervöst och inte perfekt, men det blir gjort. Sedan åker han hem för att byta om till den mottagning hans syster har anordnat för att släkten skall ha ett tillfälle att uppvakta honom. Härefter hoppas han att det är slutfirat och att han kan gå helt in för skidåkning.


Men nej. Hos syrran blir det tal om att åka skridsko och det slutar med att han får med sig ett par skenor att fästa på skidpjäxorna. Och de måste ju testas. Det blir 10 varv runt Galltäsk, 13 km och helt nya muskler som får stryk!
Och så visar det sig att en av sångarna i Klimatkören har Corona. Eftersom pensionären uppträtt med kören blir han tvungen att ta ett test. Skall detta aldrig ta slut?
Efter testet går han ett varv runt Gallträsk. Biltermometern visar 18 minusgrader. Solen står i beråd att stiga över trädtopparna.


Återstår igen att vänta. Det finns två alternativ. Positivt resultat är negativt för pensionären och han får stanna i karantän. Negativt utlåtande är positivt för honom och han kan fortsätta att göra sig i ordning för fjällresan. Men under väntetiden kan han inte göra annat än att vänta.
Han reflekterar över tillvaron. Han har sina egna tankemönster som han funnit klokast att hålla för sig själv då hans omgivning inte samtycker. Men ibland kan han ändå inte låta bli att handla enligt sin egen övertygelse.
Testet är negativt och han kan fortsätta att planera för framtiden. Men C kan lura bakom varje hörn, det gäller att iaktta försiktighet.
Skralt med sömn igen. Han somnar bums till ”Nothing much happens” men vaknar när den tar slut efter 1/2 timme.
När han kommer från butiken hittar han inte sina nycklar. Han går igenom sopnedkasten dit han slängt påsar på väg till handelsboden. Till slut inser han att han lagt nycklarna i en rem runt halsen för att inte tappa dem.
Däremellan organiserar han proffsträning i Levi med ett masterslag från Lettland.
Lyssna till ditt inre barn, säger nätcouchen. Han försöker, men har glömt hur det var att vara 5. Krama barnet och håll det i hand och hör vad det har att säga dig! Han hör inte.
En bilfärd till Karis där han spisar lutfisk och blir uppvaktad av forna ävenså pensionerade kollegor. Han är den första av dem som uppnått 70-strecket, endast makarna till ett par kvinnliga deltagare är äldre.

Näsan rinner och halsen är sträv. För husfridens skull bokar han ännu ett test..