Dagarna före bemärkelsedagen tillbringar han på stugan för att inte vara i vägen när lägenheten städas.

Ännu återstår att bränna kvistar.

Genom att begränsa vistelseytan till ett rum lyckas han hålla värmen uppe. I rummet finns en eldstad, en luftvärmepump, ett elektroniskt värmeelement, en TV, en radio, ett matbord ioch en säng. Vad mera behövs? Mat givetvis, köket värms inte av annat än baksidan av den stora murade eldstaden, men det går bra att vistas där medan mat tillreds.

Yrsel och tinnitus kvarstår dock. Han går ut för att beskåda stjärnhimlen och får ta stöd av en pelare när det börjar snurra.

Sömnen är bättre än på länge. Han vaknar inte mitt i natten utan 04,30 och då har han sovit nästan 6 timmar. Den susande luftvärmepumpen är rogivande.

Efter morgonbestyren beslutar sig pensionären för att ta en promenad. Än en gång försöker han hitta genom skogen från Purnus. Än en gång tappar han bort sig. Då han bestiger ett av bergen på vägen kommer yrseln igen och han får skärpa sig för att inte rasa ner. Till slut kommer han ändå fram. Det är lättare att orientera då träden är lövfria.

Själva bemärkelsedagen inleds med att den yngsta dottern ringer från New York i ett festglatt tillstånd för att gratulera. Klockan är två på natten på andra sidan pölen.

Förmiddagskaffe intas på café Aiju vid Glims med sambo, mor och syster. Därefter lunch på Gäddviks pärla med ex-fru, barn och barnbarn.

Nästa dag sitter han i väntrummet på Mejlans sjukhus. Han skall träffa läkaren som opererade honom för tre månader sedan. Samtidigt funderar han på kommande och genomlevda prövningar. Han har en tendens att förhasta sig.

Läkartider är mycket svävande. 10 minuter efter pensionärens tid ropas en annan patient in. Väntrum är å andra sidan avkopplande. Olika medium ljuder från skilda delar av rummet och bildar en rogivande matta.

Efter ytterligare en halv timme ropar läkaren pensionärens namn. Han går in och får höra att allt är bra. Läkaren bryr sig inte om mentala eller sömnproblem. Operationen var lyckad och patienten är vid liv. Han har gjort sitt. Konsultation tar dryga fem minuter. Sedan är det bara att köra hem igen via butiken för att skaffa ingredienser till morgondagens pensionärslunch.

Ett besök hos massören ger vid handen att det finns gott om knutar i nacken och skuldrorna.

Dramatik följer: Sambons barnbarn, som hon skött, kan ha blivit utsatt för Corona. Lunchgästerna informeras. Osäkerhet råder.

Men följande morgon kommer ett negativt besked, vilket är positivt. Förberedelserna fortsätter. Samtidigt ökar de besmittades antal och nya varianter landstiger.

Också en lunchgäst meddelar att hens barnbarn eventuellt blivit exponerad. Följaktligen vågar hen inte ta risken att komma.

Men resten kommer och lunchen blir lyckad, gästerna ser nöjda ut. Efteråt känns det bra hos värdfolket. Nu kan jubilaren leva lugnt till 75.

Dessutom har medelnattsömnen denna vecka ökat till över fem timmar per natt. Och han är glad att han som 70+ kan springa 6 km i ett sträck. Säkert längre om det skulle krävas. InBody-testet vittnar om god kroppsbalans.

Han är fortfarande med. Åtminstone ibland.

På generalrepetitionen är dirigenten och organisten borta pga eventuell Coronaexponering. Det blir liksom inte som det borde.

Esbo domkyrka

Dessutom är det oklart om det alls blir någon julkonsert i morgon.

Interiör

Allt är oklart i dessa dagar.

Han har sjungit i kören för att få delta i julkonserten. Sången är det närmaste han har kommit julstämning. Sången och maten. Resten kan bero.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: