Båten har alltså sjösatts, men trots allt arbete på hösten läcker hon som ett såll. Ackun är i fortgående laddning för att ge ström åt länspumpen som spinner på i ett. Den är antagligen för lågt monterad, mellanplattan som fanns är inte längre där. Skepparen är rädd för att pumpen skall slockna. Men när han kommer fram flyter båten ännu. Förkojerna läggs på plats, utan madrasser ännu. Kojerna midskepps är under arbete hos Maria. De skall få nytt tyg, det gamla var slitet och smutsigt.
Mantågen fästs. Den första stöttan vållar problem, men när den kommit på plats går resten smidigt. Masthålet tätas. Motorn får gå en stund, den är svårstartad igen och stannar inte med nyckeln. Det är lite råkallt på förmiddagen. Nu har Frilunds också fått sin båt i sjön, vi är alltså två.
Skepparen ber Markus hålla ett öga på Freja när han är i Galatea. Om vattenlinjen skulle börja sjunka..
Lunch och kaffe intas i stugan. De tvättade ovantågen träs på Superlonmadrasserna.
Ett besvärligt arbete, först verkar det som om ovantågen krympt i tvätten, men så småningom sluter de sig runt skumgummit. Med hjälp av klor och tänder läggs de (nästan) rätt.
Freja lämnas vind för våg ännu en natt.
All möda och resurs som läggs på båten är ingenting han räknar med att få igen. Det är ett tidsfördriv, en hobby. Den myckna fritiden leder till att människan söker sysselsättning, mening. Existensen i sig är meningslös, därför får man skapa innehåll själv. De livsuppehållande funktionerna har minskat i och med att människan har gjort det lättare (och samtidigt svårare?) för sig. Maskiner och datorer sköter det mesta som tidigare gjordes med handkraft.
Följande dag anskaffas en ny gasventil (den gamla har varit där i över 15 år) och ett set med Makitas borrmaskin och skruvdragare. Freja konstateras fortfarande flyta vid ankomst. Bommen tas ur mastskjulet och slipas.
Epoxi appliceras på masten under bomfästet som suttit löst. Linan som verkat som extra stöd mellan mantågsstöttorna knyts fast.
Intervallet mellan pumpningarna är nu ca 90 sek. Länspumpen har slutat lämna på, så ingen åtgärd krävs.
De korsande rören för den självlänsande sittbrunnen verkar suspekta. Vattnet blir kvar i dem. Om det blir att återgå till gamla ”raka rör” måste båten nästan lyftas upp igen.
Hanna och Frans kommer att spela crockett. Trevligt, long time no see.
–
Pensionären saknar inte restauranger, barer och kalas. I sin ungdom gjorde han oftast bort sig på dylika ställen. Däremot har kultur och i synnerhet idrott varit viktiga livräddare.
Efter lite trädgårdsarbete är det dags att åka till Freja när det blir varmare efter den kalla natten och morgonen. Bommen lackas och mastbeslaget skruvas i. Trots att det finns tusentals skruvar i båten och i stugan visar det sig svårt att hitta lämpliga till beslaget. De skall vara korta och tjocka medan de befintliga är långa och smala.
Gunvald har sågat, sågspånen tas till vara för myrning. Pumpningintervallen som ökat med endast med 15 sek sedan igår blir med ens ett par minuter längre! Efter myrning med bara en handfull spån.
Däcket ser ut som en arbetsplats med verktyg, myrningsskopa och spånor från olika källor.
Vädret blir allt soligare och varmare. När andra börjar komma för att jobba med sina strandsatta flytetyg åker pensionären till stugan för att tillreda mat. Gunder har sågat lite till, spånen samlas noggrant i ett ämbar med lock.
Med ovassa och olämpliga verktyg försöker pensionären nu tillverka ett stöd för bogankaret.
Sedan blir det bastu och årets första dopp i potten.
–
Idag mera myrning utan att pumpintervallen ökar. Macki bjuder på kaffe ombord på Galatea som ser ut att vara klar för att kasta loss.
Macki hjälper sedan att bära bommen ombord på Freja. Med den fäst ser också hon mera segelklar ut. Men trasor av olika slag fattas ännu.
Bogankarfästet förbryllar ännu. Den hemma utfunderade konstruktionen funkar inte. Får fundera vidare..
Motorn startar inte. Dags att åka hem att tvätta kläder.
minseglats 