Lager efter lager. Olika tillvägagångssätt utprovas, Speedheater med triangelskrapa, för tung att hålla, varmluftspistol med samma skrapa, inte särskilt effektiv. Den slutliga lösningen blir en liten Speedheater som är lätt att hålla i handen och en skarpare skrapa till låns av Gustav.

Detta skede är lika tidskrävande som det första, kanske mera. Den första uppskattningen är två veckor, men när arbetet väl kommer igång kan den sänkas till en vecka. Med 10-12 timmars arbetsdagar. Med tanke på en fackmans timlön sparar man här snabbt in studieavgiften.

När det kommer an på den kommande arbetsmängden hisnar tanken. Det är svårt att förutsäga hur långt man hinner på en termin. Färdig blir man inte. Försiktiga förfrågningar om ev. fortsättning på våren kastas ut. Trots att såväl tid som pengar saknas.

De som redan fått komma in har i regel båtar som är i bedrövligare skick än vad Freja tros vara. Eleverna är ändå målmedvetet sysselsatta med att byta ut det murkna mot friskt virke. Här införs tandpetare i de gamla skruvhålen för att inte epoxin skall bli för hård.

Återkommande regnskurar stör renskrapandet. En presenning skyddar skraparen men hindrar inte vattnet från att bilda rännilar längs skrovet. Arbetet avbryts tidigare för ett studiebesök på Lovisas sjöfartmuseum.
Innan dess införskaffas en egen skrapa lik Gustavs, plåster för skavsår på fingrarna och Burana för värkande rygg och axlar.

Efter presentationen av sjöfartsmuseet besökes träbåtsföreningens brygga där bl.a. en Göteborgseka, en vingbåt och en folkbåt kan beskådas. Dessutom en salongsbåt och flera allmogebåtar.
Nästa dag fortsätter arbetet. Under skrapandet funderar man på det meningsfulla med arbetet. Det är ett effektivt sätt att stifta bekantskap med sin båt, alla skavanker kommer i daga.

Vad bildas det för gaser när man hettar upp färgen? Hjälper ett engångsmunskydd eller borde man ha en gasmask? Utomhus är luftombytet skapligt, men när det regnar (och det gör det emellanåt) hindrar skyddspresenningen gaserna att förflyktigas genast.

Rudi och Simo antar att den vita färg som ligger närmast träytan är kritfärg, liknande den som används som grund i fönsterbågar. Det verkar troligt. Man kunde överväga att använda sådan när bottnen skall målas igen. Det blir att ta reda på..

Vid middagstid är styrbords sida renskrapad. Det börjar se ut som om skrapningen kunde slutföras denna vecka. Då finns det kanske möjligheter att komma in i hallen nästa vecka, men i och för sig har det varit riktigt skönt att kunna arbeta utomhus. Frisk luft, mindre oljud från all slags maskiner som väsnas i hallen. Man får vara för sig själv i lugn och ro.