Vad gör jag här? Hur har jag hamnat hit?
Vid intervjutillfällen brukar man höra bemärkta personer säga att de ingenting ångrar och att de skulle göra allt på nytt. Jag ångrar en massa och skulle göra flera saker på ett annat sätt med facit på hand. Mycket jag gjort borde ha lämnats ogjort och saker jag inte har utfört borde ha åtgärdats. Men visst har jag också gjort lyckade val!
Är existensen berättigad? Är ödet blint?
Valen kan vara avgörande. Gjort kan inte göras ogjort. Här står vi och kan inte annat!
Så efter gym´et tar jag tåget till huvudstaden för att besöka vårt fina musikhus. I orgelsalen Organo spelar musikstuderande Joni Vikki musik av Gustav Merkel och Johann Sebastian Bach.
Publiken består givetvis av andra pensionärer. Artisten får själv agera vaktmästare, stämningen är ledig och gemytlig om man bortser från den starka lysrörsbelysningen. Konserten är gratis.
Visst är detta också en slags sökande efter upplevelse. Ett intrång i en främmande värld. Nyhetens behag.
Efteråt lunch på musikhusets restaurang, billigt och gott, rekommenderar. Jag tror jag skall göra det till en vana att komma hit en gång i veckan.