Han läser nog en del, de obligatoriska verken av Faulkner, Becket, Joyce, Wilde, Martinsson, Strindberg osv. Filosofi har han studerat och undervisat, men han minns inte mycket, det mesta har fallit i glömska, mångt har han inte begripit. Han kan finna nöje i att läsa bara för att njuta av de enskilda meningsuppbyggnaderna, men hittar inte senare tillbaka. Namn fastnar sällan, de kan finnas i det undermedvetna, på tungan, men tillfrågad låser han sig och tappar allt. Det kan komma fram något dygn senare, eller inte alls. Google rådfrågas ibland om glömskan blir irriterande.
Vonnegut, Roth, Jersild. Namn ploppar upp ur minnet. Kvinnor: Fagerholm, Mazzarella, Tokarczuk, Arnoux. Weil
Han läser långsamt. Trots att han lånar bara en bok i taget brukar det komma påminnelse från biblioteket. Ibland har han läst långa stycken utan att ha en aning. Då får han gå tillbaka och läsa på nytt. Eller lämna ett vitt fält. Det händer att han efter att ha läst en god bit över halva boken måste gå tillbaka för att se hur den började.
Wodehouse, Danielsson.
Pugh Rogefelt har lämnat oss. Han hörde till de viktiga under uppväxtåren. Till ”the soundtracks of our lifes”. Ja dä’ e’ de’.
Westö, Andersson, Tikkanen. Schildt, Wright.
Det blir allt svårare att få upp ögonen på morgonen. Och att få benen att bära. Så småningom kommer han igång. Som en gammal dieselmaskin.
Brautigan, inte att förglömma.
Det regnar äntligen. Maj börjar kall och fuktig efter den torra och varma april. Nu kan han bränna ris och kvistar.
Ryssarna: Dostojevski, Gogol, Bulgakov
Sedan mera eldande nästa dag, borta är riset.
Att bränna är en tillfredsställande sysselsättning. Ledda av röken kommer Gunvald och Timo för att språka. Grannsämjan är god.
En stege för att stiga i potten planeras. Han har sänkt sig i tjärnen efter bastun ända sedan isen lättat i kanterna.
Gamla vänner, i dubbel bemärkelse, träffas för att fira ytterligare 70-åringar. Ju äldre man blir, desto viktigare blir de äldsta vännerna. Med dem behöver man inte förställa sig.
Om allt han läst hade stannat i minnet skulle han vara väldigt bildad. Men tyvärr har det mesta gått till kråkorna. Som inte heller de har lyckats tillgodogöra sig pärlorna.
Fast vad vet han..
Dessutom finns det ju artificiell intelligens nuförtiden, så kanske bildning inte längre behövs.
minseglats 