Och så befinner sig resenären måndag morgon på tåget till Bergen. Otåligt väntar han på att caféet skall öppna. Damen som förestår stället verkar irriterad på hans trägna besök. Senaste bud är nu trettio minuter. En halv timme, tillägger hon för att ytterligare klargöra tingens ordning för den vilsna finska turisten.

Vistelsen i Oslo har varit givande, dottern med sambo har skämt bort honom och sett till att kulturutbudet varit högklassigt. Nu är det dock tid att åka vidare och låta värdparet återgå till sin trygga vardagslunk.

En dam gör anspråk på samma plats som resenären och kan visa biljett som bekräftar det. Hon tar en annan plats tills konduktören anvisar henne till en ledig stol.

Han får till slut sin efterlängtade frukost och vädret klarnar upp. Livet ler!

Under färden längs världens vackraste järnväg sitter passagerarna, stundom inklusive pensionisten, försjunkna i sina skärmar.

Detta att resa ”själv” är något han gillar. Att få njuta av upplevelsen utan någon kommer med kommentarer om vädret, maten eller hans beteende.

Janina och Ove påminner honom om att han åkt över Hardangervidda tidigare med Västnyländska kammarkören. Men det var med buss.

I Geilo kan man skönja slalombackarna i bakgrunden. Han har åkt utför i Norge, men han minns inte längre var.

Han äter Bergensisk fisksoppa i restaurangvagnen. Krämig och god.

Naturupplevelserna kommer tätare än vad han hinner notera, fotografera och anteckna.

Det finns redan lite snö på fjälltopparna ovan trädgränsen.

När kulmen är nådd bär det nedför mot havet. Om inte annars kan man sluta sig till det genom att iaktta åt vilket håll bäckarna rinner.

Nätkontakten tappas ideligen pga tunnlar.

Framme i Bergen regnar det förstås. Regnar det inte alltid i Bergen? Google maps vållar problem, men efter en stunds irrande kommer han fram till sitt B&B, verkar det vara. Ingen personal, men stort och fint annars.

Trots regnet beger han sig ut på sightseeing.

Det är säkert en vacker stad. Hade vädret varit vackrare hade han kunnat granska den närmare.

Fint att kunna förtöja båten utanför hemporten.

Han promenerar till Fløybanen som tyvärr är stängd för ombyggnad. Härefter tar hungern överhand och det blir en vegehamburgare i hamnen. Därefter blir det härbärget och TV:n. En innehållsrik dag igen.

Långt över 10.000 steg varje dag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: