Han är trots allt på väg till Riihivuori för att delta i Masters Cup storslalom men i Orimattila stannar han för att tanka och dricka kaffe. I samma stund begrundar han sitt predikament och inser att han inte är i stånd att fortsätta. Han meddelar tävlingsarrangören och inkvarteringen att han inte kommer. Vänder sedan tillbaka.
Allting ter sig overkligt. Han rör sig framåt med 100 km/h men upplever att det inte är han som håller i ratten. Rädslan får honom att vika in på ett rastställe och köpa mera mineralvatten. Efter att ha vilat en stund kastar han sig ut på motorvägen igen. Koncentrerar sig på att hålla sig efter den framförvarande bilen, hålla jämnt avstånd. Tar klunkar ur vattenflaskan, tycker att det hjälper. När vattnet är slut och blåsan signalerar tömningsbehov viker han in på en servicestation med en Hesburger-restaurang i anslutning. Han besöker toaletten och köper en medelstor mugg mineralvatten.
Ute på den vältrafikerade ring trean fortsätter ångesten. Han känner sig väldigt osäker i trafiken och funderar på att stanna och ringa efter hjälp. Han lyckas ändå ta sig till Jorvs akutjour där han förklarar sin belägenhet. Relativt snabbt kommer han in till behandling. När han kallas in har han mat i munnen. Han var beredd på en längre väntetid och hade satt tänderna i en medhavd smörgås. Ät i lugn och ro säger sköterskan.
Teamet tar alla möjliga prov och tester men hittar ingenting avvikande. De ser roade ut när han förklarar att han var på gym föregående dag och nu hade varit på väg till en skidtävling. De anmodar honom att ta det lugnt i några dagar. Snopen kör han hem, nu lugnare till mods. Han har varit förkyld i snart två veckor och borde ha insett att han ännu inte är i skick.
Inkvarteringen var bokad via Booking.com. I samband med bokningen hade han tagit en försäkring för 2,80€. Man vet ju aldrig. Men det visar sig omöjligt att nå försäkringsbolaget i Zürich. Han har fått en massa handlingar med koder och siffror, men så långt som att fylla i ett ersättningsanspråk kommer han aldrig. Han ger upp och betraktar bokningsavgiften förlorad. Det var ju ändå bara fråga om en natt. Anmälningsavgiften till tävlingen återbördas däremot omgående.
Han tar det lugnt några dagar men tänker sedan att några åk i Granibacken inte kan skada.
Strax efter 16 när backen öppnar är han igång. Först försiktigt, sedan utför han olika övningar. Efter att ha åkt nästan en timme och 17 åk är han lite småsvettig och ger sig iväg hemåt. Han känner genast att han har förivrat sig igen. Följer några vilodagar, ett försök att åka med Alva strandar också då farfar ännu inte känner sig bra.
Många mänskor mässar medan mindre mängd missljud måtte medföra mildare meddelanden.
Osäker på om rösten skall hålla beger han sig på körövning. Men när han har sjungit upp sig skallar stämman ren och klar som aldrig förr! Ljus börjar skönjas i tunneln! Att man mår bra av körsång är numera vetenskapligt bevisat.
Osäkerheten präglar också annat han företar sig. Om man tvivlar på sin egen förmåga skiter det sig, det har han flera bevis på. Nu har han ett par veckor på sig att uppmobilisera självförtroende inför följande utmaning. Det är försent att dra sig tillbaka, åtminstone med hedern och pengarna i behåll.
Lördag morgon är den nuvarande hemmabacken Swinghill i prima skick. Han övar skärande svängar i en timmes tid och får råd av Esko Rechardt som råkar vara på plats.
Men nästa dag, eller egentligen samma dag, slår flunsan till igen. Den märkliga snorproduktionen i näsans inre gångar återupptas. Han har inte lyssnat till mors och systers förmaningar. Han får skippa såväl klubbmästerskap och körövning och stanna hemma. ”Krya på dig” är en vanlig fras som han får höra. Alldeles som om det var en aktivitet som man själv kan företa sig. En förkylning, flunsa eller influensa har sin gilla gång och är över när den är färdig. ”Sköt om dig” är relevantare, det är något man själv kan göra genom att inte störta ut så snart som det känns lite lättare. Och, framför allt, ta det lugnt, något som han har svårt med.
Under denna period av icke livshotande sjukdom har han missat en hel del evenemang: fester, träningar, tävlingar och körövningar. Varje försök att trotsa sjukdomen har misslyckats och slagit tillbaka. Nu är skidsäsongen i södra Finland definitivt över och om han skall ta sig till Lappland får han verkligen sköta om sig så att han kryar på sig.
Våren är i antågande. De facto ovanligt långt hunnen. Vintern varade i år endast jämnt två månader. Januari och februari.
minseglats 