Att koppla av ligger inte för honom. Eller koppla av är att ha ständig sysselsättning. Vilket inte gör det lätt för dem som har med honom att göra. Kommen till stugan dyker Timo upp och det betyder arbete. Timo har förberett sökandet av dräneringsröret till brunnen genom att gräva ett djupt hål där han förmodar att röret befinner sig. Gunvald engageras också, han har en lång ledning som kopplas till vattenuttaget. Själv tar sig ner i brunnen och matar ledningen in i dräneringsröret. Den fastnar stundvis och han får pumpa den av och an tills den igen går in några meter. Det är ett svettigt och skitigt arbete.
Vatten börjar sippra in i Timos grop. Han pumpar turvis ur brunnen och hålet. Gunvald försöker lyssna hur långt slangen har nått. Vid lunchdags ger de upp. Kanske de delvis har lyckats öppna dräneringsröret. De lämnar slangen i röret men låter pensionären i brunnen komma upp. Framtiden får utvisa..
Eftersom han inte har mycket byteskläder med sig ställer han till med tvätt innan han rensar takrännan.
Kläderna får torka först ute på sträcket, sedan i bastun när han eldar den.
Timo är också i ständig rörelse. Man hör motorsågen klockan åtta på morgonen. Ibland kommer han på morgonkaffe. Han hjälper till med allsköns sysslor bara för sitt höga nöjes skull. Han gillar att hitta lösningar till kniviga problem.
Och mycket riktigt, Timo kommer 9-tiden efter sitt första morgonpass svepande runt hörnet och tackar inte nej till en kopp kaffe när han blir bjuden. Lyckligtvis finns en chokladmuffins kvar i kylskåpet. Det händer aldrig i stadslägenheten. Att en granne skulle titta in på morgonkaffe.
Men till saken; det är ju segling och båtar den här bloggen skall handla om. Nästa seglats är planerad att äga rum om en vecka. Men först måste några projekt åtgärdas.
Placeringen av ekolodets givare är fastställd. Håkke fäster den med gelcoat filler. De lämnar den att härda medan de installerar nya solpaneler.
De är mindre än de tidigare men förhoppningsvis effektivare. 50 W per panel. Tygskydden är fortfarande försvunna. Ingendera kommer ihåg vad de gjorde med dem på hösten. De skyller på varandra.
Nästa dag: han häller olja i röret för ekolodets givare. Oljan rinner ut. Han får torka bort all olja och tvätta med thinner. När det har torkat tätar han med silikon både in- och utifrån. Det får stå till nästa gång.
Håkke kommer med spinnaker med bom men utan skot. Dessutom har han hittat tygskydden för mantågen. Han var alltså den skyldiga!
Efter ett par dagar i stan kommer själv tillbaka till Susan. Han häller vatten i röret. Det rinner ut. Nu försöker han med Sikaflex. Det får torka till nästa dag. Sedan spänner han tyget på mantågen. Han måste först ta bort solpanelerna som han med möda satt på plats.
Det ser inte så välspänt ut, men kanske det jämnar ut sig med tiden. Ytterligare väger han gasflaskan och konstaterar att den måtte innehålla gas. Från Motonet har han köpt spinnakerskot, Abicotång och elmätare.
Nästa morgon är han tillbaka, häller lite vatten i röret, ingenting rinner ut, torkar bort vattnet med hushållspapper, häller lite olja i stället, för in kolven (ekolodets givare), häller lite olja till och sluter locket.
När mätaren kopplas på visar den ett trovärdigt djup. Han förklarar problemet löst och söker upp bruksanvisningen till en Standard Horizon Eclipse VHF-radio. Det visar sig att man måste uppge MMSI-koden två gånger innan den godkänns. Visst är det lätt nuförtiden att söka information. Oftast går det snabbare att googla än att försöka gissa sig till hur man skall göra. Det behövs alltså MMSI för att använda DSC. På stugan har han svårt att ansluta en digibox eftersom TV:n saknar ett HDMI-uttag. Dessa bokstavskombinationer gör honom konfys.
Nu borde Susan vara klar för en längre seglats, men först skall körsäsongen avslutas med en pic-nic-konsert i grannhuset.
En inte föraktfull skara åskådare dyker upp. Det talas redan om uppföljning.
minseglats 