..är redan sjösatta, men Susan har inte bråttom.
Håkke installerar en ny startmotor. Den gamla hade en tendens att slira.
Nu skulle det vara skäl att begrunda. Saker bara händer och ibland känner pensionären att han inte hänger med. Han har sett möjligheter och tagit chanser utan att inse konsekvenserna. Han har stövlat på och lämnat ruiner efter sig.
Kvällstidningarnas löpsedlar behandlar inte honom utan förebådar turvis Trumps och Putins nederlag. Men gubbarna läser inte finska kvällstidningar, de sitter kvar som om ingenting hade hänt.
Han hoppar från det ena till det andra, båten skall sjösättas, stugan skall iståndsättas, körsånger skall inövas, målningar skall färdigställas, syrran och morsan skall besökas, relationer missköts, kontakt till barn och barnbarn borde hållas, hälsan skall skötas. Däremellan läser han att äldre människor borde ge sig tid att vila. Därtill har han inte tålamod. Han drabbas av näsblod..
Sonen till sambons kusin hade sett spår av larvfötter på släktens ägor. Han meddelar sin mor som ringer till sambons syster. Sambons syster ringer till sambon som meddelar pensionären som inget vet. Ytterligare en kusin kontaktas. Ingen kontaktar en avliden kusins änka som bor på området. Mysteriet förblir olöst tills pensionären tar sig till stugan.
Han kan rätt snart konstatera att elverket har varit på tomten för att byta ut en murken elstolpe.
Men tillbaka till båten, det var visst segling den här bloggen ursprungligen skulle handla om!
Masterna är framtagna. De lyckas skära i spinnakerbommens upphalare. Håkke fäster en extra knape för fästning av densamma.
Kroken för innerstagets fäste är äntligen installerad. Silikonsprutan har igen kommit till användning. Små steg framåt varje dag. Färden till och från hamnen går ofta via Motonet i vars båtavdelning inköp görs.
De båtar som ännu är på det torra börjar nu vara färdigt målade och klara för sjösättning. Så också Susan.
Problem uppstår då en riggbult (han måste googla) saknas. De som finns ombord är antingen för små eller för grova. Efter att ha blivit skickad till Motonet ännu en gång blir seglaren kvar att fundera. Det visar sig att den bult som konstaterades för klen till beslaget på däck passar perfekt på förstagsprofilen. Hålet på däcksbeslaget är alltså större, men hålen i förstaget är de som avgör. Han besparas en resa till Kyrkslätt genom att använda sina grå celler.
Han har nu båtflyt och förtränger andra uppgifter. Båten skall sjösättas innan han tar sig an något annat.
På sjösättningsmorgonen är det is på vattentunnan och ledningen har frusit. I hamnen är det frost på Susans däck när de kommer dit 7-tiden på morgonen. Klockan 8 kommer Jussi med kranbilen och börjar med Susan.
Proceduren går relativt smärtfritt, inom en halv timme är hon i sitt rätta element och masten stagas omgående. Av någon orsak har ett stag krympt så att vantskruven inte går att spänna så mycket att sprintarna kunde anbringas. Med Håkkes hjälp tar sig seglaren upp i masten för att se om något trassel kunde skönjas, men något sådant ser han inte. Så det blir ändå en tur till Motonet för att inhandla en längre vantskruv. Samtidigt återlämnar han radarreflektorn som Håkke bett honom köpa innan han insåg att en sådan redan finns i akterstaget.
Henkka är följande i turen att gå till sjöss. En efter en kommer de nyblötlagda båtarna förbi Susan på väg till sina kajplatser.
Nu följer utrustande och iståndsättande. Seglaren tillbringar hela dagen i hamnen, Håkke kommer med segel och annan utrustning men mycket lämnas till en senare tidpunkt. Det är i varje fall skönt att ha kommit så här långt!
minseglats 