Stena

Efter den långa helgen mellan jul och nyår innefattande coronans efterverkningar och allmän svaghet är han ändå på väg till Lappland med nattåget. Förmiddagen går till att få upp andningsvägarna.

Skönt att vara på Stena igen där generationer har vistats och njutit av naturen, badat bastu och simmat i isvak. På eftermiddagen åker de fyra gubbarna Kricke, Rolle, Rofe och Tobi, den sista som representant för ägarna, några åk i backen som är i toppskick. Efter de första tveksamma svängarna är det full fräs. I bastun efteråt är det bara Tobi som går i vaken. En annan vet inte om det är bra att vaksimma när näsan är täppt.

Rolle tillreder middagsmat efter bastun. Förhållandena skulle vara idealiska om hälsan skulle vara bättre.

Nästa dag är hälsan bättre. Det blir en 15 kilometers skidlänk i snöväder och därpå snöarbete på gården, bl.a framtagande av bastutrapporna.

På grund av allehanda förehavanden blir lunchen klockan 16.

Men denna gång blir det två dopp i vaken efter konsultation med Grankulla hälsocentral. Eller egentligen blev det inte tal om vaken, endast bastu.

Förplägnaden är utomordentlig, både Kricke och Rolle kommer med exotiska läckerheter. Själv kan han bara bidra med havssalt, den som han blandar i vatten för att skölja näsan med.

Nästa dag bär det av till backen. Det är kallt men inte alltför kallt. Mitt på dagen är sikten dålig, ”flat light”, men när det börjar skymma och konstbelysningen tänds blir det lättare att se ojämnheter. Det blir en fin skiddag som avslutas med en god middag.

Sedan är det ännu kallare men framtagningen av bastutrapporna fullföljs på förmiddagen innan det blir dags för skidåkning. Temperaturen växlar mellan -14 på fjälltoppen och -29 i dalen. Det blir backåkning på eftermiddagen.

Det är bra sikt så länge solen är uppe, men innan konstljuset tar över är det svårare att följa terrängen, så gubbarna tar matpaus.

Det blir ännu några åk innan det är dags att återvända till Stena. Det blir bastu och vakbad i -25 graders kyla. I luften alltså, vattnet känns varmare. En sen middag och dagen är all. Igen en lyckad skiddag!

Tveksamma om backen är farbar följande dag, men väl framme får gubbarna igen konstatera att förhållandena är idealiska!

Slalom i Adelboden avnjuts i backens bar. Eddie blir diskad från 29. placering och Jeppe kör ut, så ingen större framgång för våra blåvita åkare.

Tillbaka på Stena lägger vintersportaren eld i bastu-ugnen och beundrar naturen i månsken.

Att åka till fjälls var en ypperlig idé. Han stortrivs och kan inte se sig mätt på allt vad naturen har att bjuda. Att kunna åka skidor i vintriga förhållanden är något han har längtat efter. Och att få likasinnade med sig höjer på upplevelsen. Det är lågsäsong och stället har inte många andra gäster. Gubbarna får sköta sig själva, koka mat, elda bastu och delta i gårdsarbetet. Under uppsikt av Tobi förstås, han är son till ställets grundare Gunnar Stenfors, som var pionjär när det gäller Lapplandsturism. Mellan skidturerna sköter Tobi bokningar, materialanförskaffning och service.

Så här kunde han leva, men för att riktigt kunna njuta måste han nog vistas hemmavid emellanåt för att uppleva kontrasten. Han är motiverad att hålla sig i fysiskt trim så att han kan få ut allt i både backen och spåret. Alla timmar på gymmet under hösten är inte bortkastade!

Den sista natten är snoret i skallen såpass besvärande att han har svårt att sova. Och trots att vädret har blivit mildare och är idealiskt för terrängskidning beslutar han att med sorg i sinnet stanna på stugan medan de andra beger sig ut i spåret.

Trots att hälsan har gått i vågor har vistelsen varit förträfflig. Tobi och dottern Sofia med pojkvän Joel har varit gästfria värdar som har låtit gästerna känna sig hemma. Eftersom det är lågsäsong mellan jullov och sportlov har det inte funnits mycket andra gäster och de som finns, mest utlänningar, har inte synats eftersom de inte bor i samma hus.

Nu kommer taxin till nattåget från Kolari snart och såväl gäster som värdar återvänder till vardagsverkligheten.