..när han begav sig på uppköp till centrum mötte han två människor som log mot honom. Hans första reaktion var att det var något galet med hans klädsel eller uppenbarelse i övrigt. En blick i spegeln gav inga sådana indikationer.
Nu när båten är färdig och inga förpliktelser föreligger känner han sig ändå osäker. Men så brukar det vara.
I strålande väder tar han sig till båten för att invänta besiktningsmannen. Men som under de föregående dagarna kommer det ett skyfall just innan överenskommen tid. Vädret är, har varit och kommer tydligen att bli, ostadigt. Skönt är det i varje fall att sitta i kabyssen, lyssna till radio Vega och betrakta var vattnet droppar in.
Henkka kommer klockan 14 och trots att Håkke inte finns på plats med registreringsbeviset får Susan godkänt! (Han kommer ändå något försenad och hinner förete beviset åt Henkka)
Bättre sent än aldrig! Det ihållande regnet gör ändå att seglaren åker till stugan. Mot kvällen klarnar det upp och han hinner plocka kantareller.
Tisdagen är fin och han åker till hamnen. Fortsatt förberedelse föregår avfärden som sker för motor. En lätt bris kan skönjas, det föranleder segelhissning. Motorn stryps. Nu seglar han själv, solo, ensam. Vem skulle ha trott att han skulle få uppleva detta igen!
Färden går västerut, han siktar på Älgsjölandet. Emellanåt går det bra undan, däremellan lugnare.
Det blåser så mycket att han kan segla till inloppet till Barösund där han startar motorn och tar ned seglen.
Eftersom passagen till Älgsjölandet är smal och outmärkt inväntar han en annan båt och kör efter den. Väl framme klåpar han och missar bojen så att han under ögonen på ett flertal åskådare får backa ut igen och göra om manövern. Pinsamt!
Till slut är han på plats. Nu inleds ett tidskrävande arbete med att ordna landström och se till att båten ligger så att inte fendrarna gnisslar mot varandra. Till slut går han till hamnkontoret och avlägger hamnavgifter. Susan är ganska liten jämfört med många andra båtar som tagit sig hit.
När allt är klart äter han middag och följer med Finlands obefintliga framgångar i OS i Paris. Han får nöja sig med att grannlandet Sverige firar triumfer.
Till sin glädje sover han ovanligt gott i grottan under sittbrunnen. Sömnen har varit något han varit orolig för, men åtminstone den första natten går bra,
Morgondis, lätt vind, avfärden dröjer. Efter Barösund hissar han seglen och hamnar genast i tävling med en äldre större träkryssare. Det är ostlig vind, alltså kryss. Han seglar snart förbi, ett tidigare sällan skådat fenomen. Ingen annan kommer heller fatt honom när han sträcker i den mot sydväst vridande vinden.
Rysskobben passeras och därefter kan han fälla av mot Österharun och Yttre Ådgrundet. Före Stora Halsö tar han ner seglen och kör in i hamnen där han blir mottagen av klubbkamrater, bl.a. Pekka Neiman. Han reserverar bastutur och tar det lugnt ombord.
Trots att det går livat till på bryggan under kvällen går alla till kojs i god tid, natten är lugn och han sover gott igen. På morgonen vaknar han och utför de sedvanliga rutinerna innan han som första båt kastar loss och kör mot Hemvikshamnen. Där dröjer han en tid med allehanda sysslor, endel trevliga och andra mindre muntra, som t.ex. att fixa en läckande toalett. Men den verkar äntligen fungera.
Sedan till stugan, kantarellerna, blåbären, lingonen och älgflugorna. Det finns rikligt av alla sorter.
Han har speciella rutiner då han plockar bär. Han räknar varje grabbtag, det kan komma flera bär, i synnerhet lingon, på samma gång. För att fylla en mugg tar han 100-150 nypor bär, beroende på storlek och antal. Han håller muggen i höger hand och plockar med vänster trots att han är högerhänt.
Det har igen varit en givande vecka!
minseglats 