Att stå ut med sig själv.

Ett viktigt inlägg hittar han plötsligt bland utkast. Är inlägget utkastat från inlägg? Har ni läst inlägget ”Sorgebud”? Statistiken visar att flera har läst det. Då måste det nångång har funnits bland publicerade inlägg. Men nu finns det inte längre utan har blivit degraderat till ett utkast.

Något liknande hände med inlägget om körresan till Estland. Han hade noggrant gjort anteckningar om händelser under resans gång och publicerade sedan allt under färjeturen mellan Tallinn och Helsingfors. Senare fanns bara en liten del av inlägget kvar under utkast. Har någon läst det inlägget?

Han står inte ut med att vistas i stadslägenheten när det är sommar. Efter att ha tvättat kläder och manglat lakan är han tillbaka i stugan. Gräset har inte vuxit mycket i torkan och han hittar inte på något annat att göra så han spänner upp hängmattan och lägger sig att läsa. Trots att han är ensam i stugan hör han ljud. Det låter som om någon skulle gå på plåttaket, kanske en fågel? Sedan blir ljuden tätare och mera taktfasta. Det regnar på taket över verandan! Men bara en stund.

Arbetet med båten går långsamt, Hannu gör vad han hinner och det är antagligen inte lätt att luska reda på vart alla ledningar går och hur de skall dras. I varje fall är det inte mycket som den strandsatta seglaren kan göra utan att förorsaka trubbel. Dessutom har han lånat nycklarna till båthamnens port åt Hannu. Han väntar alltså på torra land.

Han fortsätter att iaktta bestämda tider för uppstigning, måltider och bastubad. Det ger struktur åt tillvaron. Vädret är nu ostadigare, solen lyser, men emellanåt kommer moln och skymmer. Och, som sagt, några droppar regn ibland.

Han är beredd att vara till nytta om han skulle behövas. Vakta barnbarn, ta hand om sin åldersstigna mor eller sjuka syster. Idag förde han några kassar med kläder till Röda Korsets loppmarknad. På väg till stugan dit han annars kunde ha cyklat. Men han hade ju också med sig en kass med nytvättade lakan och handdukar som hade varit svåra att få packade på cykeln. Han tog alltså bilen.

Han har en massa symptom. Förr kunde man meddela Maisa och få ett svar. Numera hänvisas man till ett telefonnummer som svarar att vi har ett system med uppringning. Vill ni ha service på svenska, tryck två. Men om någon mot förmodan ringer upp talar hen finska. När han ville få en tid till tandläkaren blir han uppringd medan han klipper gräset. Då hörs ingen signal. De ringer inte på nytt, inte ens fast han gör ett nytt försök ett par dagar senare. Han är på välfärdsområdets svarta lista, hans nummer är blockerat. Det är väl bara att hoppas att symptomen inte förebådar en allvarlig sjukdom. Vilket de sällan gör. Men man vet ju aldrig..

Han läser att kontakten till hälsovården skall ske via omaolo. Det fungerar i alla kommuner i huvudstadsregionen. Utom i Grankulla där han råkar bo. Inom en nära framtid skall dock också Grankulla anslutas till systemet.

På stugan läser han Husis via paddan. Och löser korsorden. Husis har nu gjort en uppdatering vilket gör att han inte får upp artiklarna i en läsvänlig form. Inte heller kommer han åt korsorden digitalt. Tidigare kunde man skicka in sin lösning och möjligtvis vinna en skraplott. Det går inte längre. Har någon upplevt att någonting har blivit bättre efter en uppdatering?

Han är en gnällspik. Men klagandet ger honom tillfredsställelse.

Samtidigt är han tacksam för att han får vistas på stugan, vilket inte är en självklarhet. Han kanske inte har gjort sig förtjänt av ynnesten, men stället har blivit en tillflyktsort för honom där han trivs. Det är ändå han som (med benägen hjälp av Timo) sköter om stället, som annars antagligen skulle få förfalla.

Det blir sedan båtarbete nästa dag.

Ställningen för vindmätaren och VHF-antennen appliceras i masttoppen. Ledningen till den senare dras genom masten. Lazy-Jacks installeras. D.v.s. Håkke arbetar och den presumtiva seglaren tittar på. Han får ändå till uppgift att åstadkomma en panel för instrument och säkringar. Genom att googla kommer de fram till att teakpanel finns hos Marinekauppa på Drumsö. Han kör alltså dit och kommer fram en halv timme innan de stänger. Tvekar mellan 9mm:s och 13mm:s tjocklek. Efter en telefonkoll med Håkke stannar han för 13mm. Medan han betalar funderar han om 9mm hade varit lämpligare. Den gamla panelen var betydligt tunnare. Den svenskspråkiga försäljaren ler åt den rådvilla kunden men beviljar honom en ansenlig rabatt utan att han frågar.

Skivan är stor medan panelen är mindre. Det gäller alltså att såga till en lämplig bit. Alla sågar är tyvärr i Sjundeå medan han nu har tagit sig till Grankulla. (Varför är verktygen alltid på fel ställe?) Han kör till Calle som brukar vara försedd med verktyg. Han har också sina bästa sågar på sommarstället, men några handsågar finns i garaget. Under flängandet hit och ditt har hantverkaren ådragit sig ryggskott, men lyckas med Calles hjälp såga ut en bit ur teakpanelskivan. (Det finns teakpanel i hans garage, tag kontakt om någon behöver)

Hannu får göra de hål som behövs.

Det kommer ett meddelande att dirigenten för Messiasprojektet har bytts ut en dryg vecka före konserten. Förklaringen kan läsas i tidningen nästa dag. Från att ha varit ett uppburet geni har Rannila blivit persona non grata över en natt. Bassångaren tar inte ställning då han inte sitter inne med fakta utan konstaterar att när drevet kommer igång är det kört. Det här fallet var inte det första och knappast heller det sista.

Novena skall ha konsert på söndag. Repetitionen på torsdag går bättre än den senaste konserten och rejält med övningstid reserveras före konserten så kanske det blir bra.