Till vårvinterns måsten hör att ta del i Tour de Bodom. Gusse Andersson har initierat detta evenemang som går ut på att man möter upp och skidar en valbar sträcka utgående från Oittans friluftscentrum. För att uppnå säsongens mål, 500 km, saknar pensionären 42 km. Så när Gusse frågar hur långt han ämnar skida svarar han 42 km. Nu vittnar väderrapporten om flera kalla nätter, så han behöver inte skida allt idag.
Men han åker iväg, först med riktning Solvalla, dit han inte skidat i år. Den ursprungliga planen var att välja lättskidad terräng och där åka av och an för att snabbt uppnå målet. Spåret mot Solvalla är däremot allt annat än lättskidat, mot slutet finns branta backar som folk i hans ålder nog bör undvika. Dessutom finns det gott om spår runt Solvalla som man kan förvilla sig i. Det gör han. Han följer ett spår som han inte känner till. Och i stället för att fortsätta och antagligen komma till utgångspunkten vänder han om och åker mot den påbjudna skidriktningen till mötandes förargelse.
Till slut hittar han spåret tillbaka, men med redan trötta ben ramlar han i slutet av en av de branta utförslöporna. Solljuset som silas mellan grenarna gör att gamla ögon har svårt att uppfatta var spåret går. Lyckligtvis skadar han sig inte och kan resa sig självmant. Han fortsätter och tar det första avtaget mot Pirttibacka. Då har han skidat 20 km. I caféet möter han Calle och Nalle Valtiala.
Han intar en värmande och närande tallrik fisksoppa innan han åker vidare. För att uppnå sitt kilometermål väljer han diverse omvägar. Till slut tar han sig till startplatsen där han får saltgurka och blåbärssoppa av Gusse. Då fattas ännu 7 km, så han byter till skateutrustning och åker Oittans motionsslinga tills han har uppnått sitt mål.
Mörbultad men förnöjd åker han hem. Han hinner vila ett par timmar innan han åker till Jammarkörens övning. Den här gången går det bättre än sist.
Grankulla kammarkör GÖR övar också flitigt inför konserten den 13.3. Men däremellan före pensionärslunchen åker han till Gumbostrand för att per skridsko ta sig ut till släktens holme Lågören.
Det har varit varmt emellan och sedan frusit på, så isarna är idealiska för skridskoåkning. Han tar sig försiktigt ut till holmen efter att först ha rådfrågat den estniska svävarföraren från Pörtö Line.
Det är tyst och stilla på holmen och i stugan. Han tar med sig ett par sjökort för eventuellt bruk på sommaren.
Innan han åker vidare poserar han för sig själv. Han har god tid på sig så han tar en längre väg tillbaka.
Trots att isen för det mesta är jämn och fin gäller det att se upp för sprickor. Han åker omkring till dess att han har skrunnit 10 km. Kilometerjagandet fortsätter..
Medan Alva är på gymnastik-kurs går han ännu på kvällen runt Gallträsk. Det vackra vädret fortsätter, men en ändring är att vänta de närmaste dagarna. Därför tog han tillfället i akt denna dag, vem vet om det kommer så här fina dagar för skridskoåkning utomhus mera denna vår.
Konserten med Grankulla kammarkör i Esbo domkyrka går så vitt han förstår bra. Kyrkan är välfylld och publiken verkar njuta. Dirigenten rynkar ibland på näsan, men ger också tummen upp efter någon sång. Sångaren som gillar repertoaren har ändå beslutat lämna denna kör, åtminstone för tillfället, för att koncentrera sig på de tre andra körer han medverkar i.
Han förargar sig över att magen krånglar vid kritiska tillfällen, som när han skall uppträda inför publik eller vid starten till en alpin tävling. Däremellan kan han sporta timtals utan några problem. Det måste vara något med nerverna..
Vädret favoriserar inte längre utomhusverksamhet så han besöker gymet. Det får väl gälla som substitut så länge som medföret är förhärskande. Han försäkrar sig om en hamnplats i Hemvikshamnen i det fall att han har en båt att förtöja där.
minseglats 