Han tvekar länge innan han köper biljett till Orlando, Johannas musikaliska mästerverk. Det regnar, men slutligen tycker han att han borde se operan, delvis p.g.a. att han inte besökt Alexandersteatern på mycket länge, delvis efter mångårig vänskap och sång under Johannas ledning.
Egentligen har han inga förväntningar utan förhåller sig öppen till vad som komma skall. Och det blir en fin konstnärlig upplevelse med musik som är omväxlande och svår att kategorisera. Johannas överspelande har dämpats med hjälp av omsorgsfull regi. De medverkande musikerna är samspelta och medverkar stundvis i handlingen. Med tanke på under hur kort tid verkets tillblivelse har tagit i anspråk är det en fungerande helhet. Publiken ger stående ovationer och vill ha mera!
*
Den som inga förväntningar har blir sällan besviken.
*
Åsikter mår bättre av att förbli outsagda än att vädras i offentligheten.
*
Helskinnad går man inte genom livet. Han kontaktar Maisa varje gång avvikelser från det normala uppträder. Det är ganska ofta. Svaren har blivit allt mera sporadiska och sena. Han upplever att Maisa har tröttnat på honom och hans skavanker. Den privata sjukvården är lättare tillgänglig men dyr. Kanske han borde inse att gamla modeller krånglar och det är något man får finna sig i. Lönar sig inte att reparera längre, liksom.
Samtidigt motionerar han allt vad lekamen håller. Gymnastik, cykling, gubbstretching, stavgång. Efter en intensiv dag är höger höft sjuk när han suttit en stund. Men när han är igång märks det inte!
*
När han vaknar är han dement. Han vet inte var han är och hur han har kommit hit. Tankeverksamheten vill inte komma igång, han blir panikslagen. Det dröjer en stund innan han inser att han är i sin säng och allting är som förut. På gott och på ont.
*
Det ringer från Hälsovårdscentralen. Han håller på att baka en paj och telefonen är i ett annat rum så han hinner inte genast svara, men högst två signaler uppskattar han. När han svarar har läkaren lagt på. Om en stund kommer ett meddelande på Maisa: Yritin tavoittaa puh. ei onnistunut. Sedan några receptfria salvor som han redan prövat på sina eksem.
Man kan inte ringa tillbaka eller svara på Maisa. Men eksemen håller på att avta och kliar inte längre så kanske läkaren har rätt. Han är en hypokondriker som blivit beroende av Maisa. Samtidigt är det ett system som har utarbetats med tanke på smidigare sjukvård som han utnyttjar i sin osäkerhet kring symtomens gravhet.
Men nu är det ju så att hur hälsosamt man än lever så dör man tids nog. Endel hälsovurmare dör unga medan andra som har levt osunt blir gamla. Det finns ingen rättvisa eller konsekvens. En dag kommer den fatala åkomman eller olyckan som ändar livet på var och en. Så onödigt att oroa sig i förtid, bättre att leva livet så länge man kan.
*
Vädret har blivit höstligt och pensionärsaktiviteterna har inletts. Han fortsätter med dem av gammal vana, för att han inte förstår bättre, eller bara för att få tiden att gå. Att ta barnbarnet från eftis till jumpan hör till farfars hedersuppdrag. Efteråt en gemensam måltid och pyssel.
Gubbstretching gör gott åt den gistna kroppen, liksom gymmet för pensionärer. Han blir anmodad att försöka med mindre vikter, men han vill inte medge att han kanske inte orkar lyfta de tyngder han mäktade med tidigare.
Kören har också stannat i veckoprogrammet. Han har varit med från början och förmår inte sluta. Det nya är att alla körmedlemmar erbjuds sånglektioner, intressant att lära sig sjunga vid 70+. Han får höra att han spänner sig för mycket, halsen och axlarna. Rampfeber har han lidit av, blir nervös av att sjunga solo inför en lärare. Det är lättare i kören med andra omkring.
*
När allt kommer omkring är livet kanske inte så mycket ett resultat av personliga val utan snarare, fr.o.m. att man föds, en serie oplanerade händelser som styr in på diverse spår man inte själv kan påverka. De egna tillkortakommandena är ofta inte avsiktliga, utan en följd av individuella brister. Vissa drag kan man förändra, andra verkar vara omöjliga att göra sig av med. Medmänniskor kommer lätt med analyser, hen är sådan eller sådan, stämplar man får dras med också lom man har försökt göra karaktärsuppdateringar.
Arbetsbordet vittnar om en splittrad personlighet med en massa intressen av vilka inget dominerar eller har lett till virtuositet. Virtuositet kräver koncentration och upprepad övning, drillar, det har han inte tålamod till.
*
Han tar sig ut till skärgården, men innan han hunnit etablera sig i stugan har han fått ett anbud till sånglektion och ett till vikariat i eftis. Utan att tveka tackar han nej till bägge. September i skärgården vinner!
För första gången på 40 år har han ingen båt vars upptagning och vinterförvaring han har ansvaret för. Utom motorbåten förstås, men den är de flera om och han har inte längre dragkrok på sin bil. Han får ändå hjälpa till med att göra kusinernas segelbåt klar för upptagning.
Trots bastu och lugn omgivning har han svårt att hitta sömn. Kan fullmånen verkligen ha någon inverkan?
Månen är stor och röd men förminskas på mobiltelefonens bild. Han ligger och lyssnar på poddarna Nothing Much Happens, Get Sleepy och Tracks to Relax utan framgång. Inga svenskspråkiga sömnpoddar har vunnit hans gunst, Mark Levengoods Natti Natti upplever han som fjantig. På morgontimmarna får han en stunds sömn men är inte utvilad när han vaknar. Och det är ju inte så att han sover bättre när han är trött, snarare tvärtom.
Den klara natten och soliga morgonen blir snart en regnig förmiddag. Han skall nu tömma kylskåpet, packa sängkläderna och göra stugan klar för höst och vinter. Det har blivit flera dagar på holmen denna sommar, det enda som finns kvar från hans barndom.
minseglats 