Ovana vid paddelhantering förorsakar styvhet i nackmuskulaturen.
Att komma iväg är den största utmaningen. När man sedan har vind i seglen är det bara att stäva vidare.
Möjligheten tas till vara.
En liten prick zoomas in vid bildredigeringen och kan urskiljas som seglaren mot Söderkullalandet.
Korta seglatser kan utmålas som stora upplevelser med hjälp av tillgång till bildmaterial. Det väsentliga dokumenteras. Närstående utnyttjas utan pardon.
Det är tryggt att hålla sig i närheten av hemhamnen. I fantasin packar han sovsäck, tält och luftmadrass. Problemet är hur han skall hålla telefonen och iPad:en laddade.
Lätt att landa. Full fart mot bryggan och sedan fram att ta emot. Farkosten är så lätt att den stannar tvärt. Sedan ner med seglen, de är redan torra, men får ändå ytterligare torka i solen innan de packas i säckar. Rodret skall avlägsnas, det är inte behandlat med anti-fouling.
Efter en kort sejour till fastlandet med klädtvätt och inköp på programmet är han tillbaka. Nu blåser det bra, upp till 9 m/s, och segling är ett måste.
Det går undan. Bommen kommer så lågt att det känns som att segla Starbåt vid stagvändningarna. Den lilla allmogejullen blir kännspak i denna skärgård där dylika inte är lika allmänt förekommande som i Korpotrakten t.ex.
Han är tacksam för att han har fått den här möjligheten till stugsegling.
Halva sommaren är redan förgången. Han är glad att han inte behöver resa någonstans. Allt finns ju här.
minseglats 